
Sväljsvårigheter, som medicinskt kallas dysfagi, kan bero på flera olika underliggande sjukdomar och tillstånd. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till att episoderna av sväljsvårigheter med mat och saliv blir allt fler.
Förträngningar eller ärrbildning i matstrupen, ofta orsakade av sura uppstötningar (reflux), inflammation eller strålbehandling, kan göra det svårt och smärtsamt att svälja.
Zenkers divertikel är en ficka som bildas i den övre delen av matstrupen. Där kan mat och saliv samlas, vilket leder till problem med att svälja samt ibland dålig andedräkt och hosta.
Tumörer i matstrupen kan blockera passagen för mat och saliv och ge en successivt tilltagande svårighet att svälja. Detta är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb utredning.
Tillstånd som stroke, Parkinsons sjukdom och multipel skleros kan påverka de muskler och nerver som styr sväljningen, vilket leder till dysfagi.
En förstorad sköldkörtel, så kallad struma, kan trycka mot matstrupen och orsaka sväljsvårigheter.
Myasthenia gravis och andra neuromuskulära sjukdomar kan försvaga de muskler som ansvarar för sväljfunktionen.
Detta är en allergisk inflammation i matstrupen som kan leda till sväljsvårigheter, känsla av att maten fastnar och andra besvär.
Vid ett hiatusbråck buktar en del av magsäcken upp genom mellangärdet, vilket kan trycka mot matstrupen och orsaka problem med sväljningen.
Vissa läkemedel och medicinska behandlingar, exempelvis cellgiftsbehandling eller strålning, kan ha biverkningar som påverkar förmågan att svälja.
I takt med att vi åldras kan de muskler som deltar i sväljningen försvagas, vilket ibland ger övergående eller återkommande sväljsvårigheter.
Tillstånd som påverkar struphuvudet (larynx), såsom stämbandsförlamning eller struphuvudscancer, kan störa samordningen av sväljningen.
Ibland kan matrester eller tabletter fastna i matstrupen och orsaka plötsliga sväljsvårigheter.
Det är viktigt att kontakta vården om du upplever ökande sväljsvårigheter, för att ta reda på den bakomliggande orsaken. Läkaren kan rekommendera lämpliga undersökningar, till exempel gastroskopi (endoskopi) eller sväljröntgen med bariumkontrast, för att bedöma ditt tillstånd och ge rätt behandling. Tveka inte att söka vård tidigt – ju tidigare orsaken klarläggs, desto bättre blir möjligheterna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online