Smittkoppor är en allvarlig och mycket smittsam virussjukdom som orsakas av viruset Variola vera. Sjukdomen saknar botande behandling, men kan förebyggas genom vaccination. Tack vare ett globalt vaccinationsprogram utrotades smittkopporna världen över år 1980.
Trots utrotningen betraktas viruset fortfarande som ett samhällshot, framför allt på grund av dess potential som biologiskt vapen. Vissa laboratorier i USA förvarar viruset i forskningssyfte, vilket gör att beredskapen kring sjukdomen bibehålls.
Symtomen på smittkoppor visar sig vanligtvis ett par veckor efter smittotillfället. Under inkubationsperioden är den smittade personen helt symtomfri och smittar inte andra. När sjukdomen bryter ut känns patienten trött och får huvudvärk, feber och kräkningar. Ryggvärk är också ett vanligt tidigt symtom.
Efter att dessa första symtom uppstått bildas karakteristiska blåsor i ansiktet, på bålen och på extremiteterna. Blåsorna åtföljs ofta av sår i näsan.
Smittkoppsviruset sprids via luftvägsdroppar. En person smittas efter att ha varit nära en smittad individ som hostar, nyser eller pratar. Viruset tar sig därefter genom lymfsystemet – inklusive lymfkörtlar och mjälten – vidare till benmärgen, där det sprids ut i blodkärlen. Det är när viruset sätter sig i blodkärlen som de typiska symtomen uppstår.
Blåsorna bildas främst i ansiktsområdet, och viruset utsöndras även via munhåla och saliv. Smittkoppor kan dessutom spridas indirekt genom sängkläder och kläder som använts av en smittad person.
Eftersom smittkoppor utgör ett stort hot mot folkhälsan tas misstänkta fall alltid på största allvar. Om en läkare misstänker att en person har smittats utförs först en klinisk undersökning, följt av blodprov som skickas till laboratorium för analys.
På grund av infektionens allvarliga karaktär anmäls fallet direkt till Centers for Disease Control and Prevention (CDC), den amerikanska smittskyddsmyndigheten.
Det finns ingen bot mot smittkoppor, vilket innebär att smittade patienter isoleras omedelbart för att förhindra vidare spridning. Patienten vaccineras så snabbt som möjligt, men vaccinationen kan inte bota sjukdomen när symtomen redan har brutit ut.
Vården fokuserar istället på att lindra symtomen, och antibiotika ges för att förebygga eller behandla sekundära bakteriella infektioner. Eftersom smittkoppor kan användas som ett biologiskt vapen pågår forskningen om effektiva läkemedel kontinuerligt. Antivirala medlet cidofovir har exempelvis visat sig kunna hjälpa till att behandla sjukdomen.
Det bästa skyddet mot smittkoppor är vaccination. Eftersom viruset har utrotats upphörde dock det allmänna vaccinationskravet. Världshälsoorganisationen (WHO) drev en global kampanj för att vaccinera befolkningar världen över mot sjukdomen.
Det senast rapporterade fallet av naturlig smitta inträffade 1977, varför vaccinationen inte längre ingår i ordinarie vaccinationsprogram. CDC bevarar dock vaccinförråd för den amerikanska befolkningen, ifall viruset skulle återuppstå eller användas i ett bioterroristangrepp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online