Kvinnlig kateterisering kan bli nödvändig före eller efter en operation eller förlossning, inom äldreomsorgen, för att få fram ett sterilt urinprov eller för att lindra trycket i blåsan hos kvinnor med funktionsnedsättning. Katetrar finns som engångskatetrar, intermitterande (rak) katetrar eller kvarliggande katetrar (Foley). Steril teknik är avgörande för att inte föra in bakterier i urinvägarna, som normalt är sterila.
Tvätta händerna noggrant. Se till att patienten får avskildhet och hjälp hen till en liggande eller halvliggande ställning med böjda knän, fötter ihop och knäna brett isär. Häll rengöringslösningen över bomullstussarna, om inte behållarna redan är sterila – i så fall öppnas de först efter att handskarna tagits på. Ta på handskarna med steril teknik. Det innebär att handskarnas utsida aldrig vidrörs: ta på den första handsken genom att hålla i dess innerkant och den andra handsken genom att hålla i ytterkanten med den redan påklädda handsken. Lägg ut ett sterilt skyddslakan på sängen, antingen mellan patientens knän eller bredvid hen. Täck även det pubiska området; vissa draperier har en öppning som lämnar underlivet fritt. Steriliteten gäller även draperierna – ovansidan får bara beröras med sterila handskar, som inte får komma i kontakt med undersidan.
Berätta för patienten att du ska rengöra inuti blygdläpparna och att lösningen kan kännas kall. Är paketen med rengöringslösning sterila öppnar du dem och blöter bomullstussarna. Håll bomullstussarna med pinsetten eller pincetten och tvätta det pubiska området och de yttre blygdläpparna – kassera varje tuss direkt efter användning. Isär de yttre blygdläpparna (labia majora) och de inre blygdläpparna (labia minora) med en handsksatt hand. Leta upp urinrörsmynningen med hjälp av en ficklampa. Den ligger strax ovanför slidöppningen, under övergången mellan de inre blygdläpparna och nedanför klitorisollonet. Landmärkena från det pubiska området till mellangården är: yttre blygdläppar, klitorisollon, inre blygdläppar, urinrörsmynning, slida, mellangård (perineum) och ändtarmsöppning. Tvätta mynningen från mitten och utåt mot kanten av de inre blygdläpparna med pincetten och fyra bomullstussar – en för varje sida och en för toppen – och torka sedan mynningen med den sista tussen med drag riktade mot slidan. Kassera alltid bomullstussen efter engångsbruk. Det är mycket viktigt att svepa från mitten och utåt i endast en riktning; byt aldrig riktning, eftersom bakterier då kan föras mot urinrörsmynningen.
Smörj spetsen på urinkatetern med steril teknik, det vill säga rör inte vid förpackningar som inte är sterila och ta bara i katetern med sterila handskar. Handen som håller isär blygdläpparna betraktas nu som kontaminerad och ska inte flyttas. Greppa den smorda katetern cirka 10–12 cm från spetsen och för in spetsen i urinrörsmynningen. Berätta för patienten att hen kan känna ett visst tryck. För fram katetern cirka 5–7 cm om inget motstånd känns, och be patienten andas lugnt och djupt samt slappna av. Möts du på motstånd stannar du där och roterar katetern försiktigt tills slutmuskeln (sfinktern) slappnar av och släpper fram katetern. Kassera genast en kateter som oavsiktligt nuddar blygdläpparna eller hamnar i slidan. Håll utkik efter urin i katetern; så snart urin syns för du fram katetern ytterligare 2–5 cm. Låt urinet rinna ut helt. Ska katetern ligga kvar använder du sprutan för att injicera sterilt vatten i kateterporten och blåsa upp ballongen. Dra sedan försiktigt tillbaka katetern tills ballongen vilar mot blåshalsen. Anslut slangen ordentligt, fäst den med tillräcklig slack mot patientens lår och placera uppsamlingssäcken under blåsans nivå. Är katetern inte konstruerad för att ligga kvar kan den tas bort så fort urinet runnit ut. Observera: Töm aldrig mer än 2 000 ml urin från blåsan vid ett tillfälle och återanvänd aldrig katetrar.
Rensa området och kasta sopor och handskar. Tvätta händerna igen. Täck över patienten och se till att hen ligger bekvämt. Notera hur patienten reagerade, vilken kateterstorlek som användes, hur mycket sterilt vatten som förbrukades samt urinets mängd, klarhet, färg och lukt – och dokumentera allt i patientjournalen.
Kateterisering ska alltid utföras med sterila instrument och korrekt teknik. Vid osäkerhet, kontakta alltid sjukvårdspersonal. Tecken på infektion – som feber, sveda vid vattenkastning eller grumlig och illaluktande urin – ska omedelbart anmälas till ansvarig vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online