Mirena är en hormonspiral (intrauterin anordning) som läggs in av en läkare eller sjuksköterska för att skydda mot graviditet. Spiralen är en liten, mjuk plastanordning formad som ett T och innehåller hormonet levonorgestrel, ett syntetiskt gestagen som liknar kroppens eget progesteron. Skyddet är effektivt i upp till fem år, varefter spiralen måste tas ut – den kan dock bytas mot en ny vid samma tillfälle. Till skillnad från p-piller innehåller Mirena inget östrogen.
Mirena verkar främst genom att förändra konsistensen på slemmet i livmoderhalsen och på livmoderslemhinnan, vilket gör det svårt för spermier att nå ett ägg. Skulle ett ägg ändå bli befruktat, hindrar spiralen det från att fästa i livmodern. Hos vissa kvinnor undertrycker Mirena även ägglossningen. Enligt Mayo Clinic är skyddseffekten 99,9 procent, vilket innebär att cirka en kvinna av 1 000 som använder spiralen under ett år blir gravid.
Eftersom cirka 20 procent av de kvinnor som låter ta ut Mirena i syfte att bli gravida har svårt att bli gravida under det följande året eller längre, rekommenderar tillverkaren att spiralen endast används av kvinnor som redan har barn eller inte planerar att skaffa barn. Menstruationen kan vara oregelbunden under de första sex månaderna efter insättningen. Kvinnan bör kontrollera trådarna som sitter fast i spiralen efter varje mens. Hittar hon inte trådarna kan spiralen ha fallit ut eller flyttat sig, och då ska hon kontakta sin läkare.
Alla spiraler kan orsaka biverkningar, och med Mirena tillkommer ytterligare möjliga effekter eftersom anordningen innehåller gestagenet levonorgestrel. Många kvinnor får inga negativa besvär alls, men bland de möjliga biverkningarna finns akne och andra hudproblem, ömhet eller smärta i brösten, förändrad sexlust, håravfall, värk i ländryggen, illamående, buksmärta och viktökning. De flesta kvinnor får däremot ljusare menstruationer och färre mensvärkar. I sällsynta fall kan Mirena orsaka leverproblem, blodproppar eller inflammation i bäckenet.
Mirena passar inte alla kvinnor. Spiralen kan vara olämplig vid avvikande förhållanden i livmodern eller vid tidigare sjukdomar och infektioner i bäckenområdet. Det gäller exempelvis livmodermyom, bäckeninflammation, utomkvedshavandeskap, endometrios, nyligen genomgången infekterad abort, oförklarliga blödningar från slidan, inflammation i slida eller livmoderhals samt sexuellt överförbara sjukdomar. Även cancersjukdomar som kan förvärras av hormoner – såsom bröstcancer, livmoderhalscancer, äggstockscancer eller livmodercancer – kan utgöra en kontraindikation.
Många läkemedel samverkar med levonorgestrel, och en kvinna som behandlas med dessa mediciner kanske inte kan använda Mirena. Hit räknas vissa antibiotika och svampdödande läkemedel, antikoagulantia (blodförtunnande medel), barbiturater, betablockerare, karbamazepin, kortikosteroider, insulin, läkemedel mot hiv, modafinil och selegilin. Dessa preparat kan antingen förstärka eller försvaga effekten av levonorgestrel.
Kom ihåg att informationen här är allmän. Diskutera alltid valet av preventivmedel med din läkare eller barnmorska för att få råd som passar just dina behov och din hälsosituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online