Hormonella förändringar sker naturligt när en kvinna är gravid – men även kvinnor som går igenom klimakteriet upplever fluktuerande hormoner. Eftersom många symtom är gemensamma för båda tillstånden kan det vara svårt att skilja dem åt. Sömnproblem, huvudvärk, uppblåsthet, förstoppning, matbegär, ömma bröst, urinträngningar och humörsvängningar är alla vanliga besvär under både graviditet och klimakterium. Här får du vägledning i hur du avgör om dina symtom beror på graviditet eller klimakteriet.
Lär dig skillnaderna mellan tillståndens symtom, särskilt om du närmar dig 50 års ålder. Kontakta din läkare för en säker diagnos. Läkaren beställer blodprov och andra rutinundersökningar för att avgöra om du är gravid eller om symtomen beror på klimakteriet. En graviditet kan oftast konstateras inom två till tre veckor efter befruktningen. Det är förekomsten av hormonet humant koriongonadotropin (hCG) i blod eller urin som används för att bekräfta graviditet. Så snart det befruktade ägget fästs i livmoderslemhinnan börjar kroppen producera detta hormon.
Be din läkare att beställa ett enkelt blodprov som mäter mängden follikelstimulerande hormon (FSH) som hypofysen bildar – särskilt om ett graviditetstest visat negativt resultat men symtomen kvarstår. Mycket höga FSH-nivåer tyder vanligtvis på att kvinnan befinner sig i klimakteriet. Läkaren kan dessutom beställa fler laboratorieundersökningar och väga in dina övriga symtom innan klimakteriet fastställs.
Var uppmärksam på tidpunkten för eventuell bukkrampe. Under graviditetens första veckor orsakar den uttänjda livmodern kramper. På liknande sätt fortsätter kvinnor som brukade drabbas av mensvärk ofta att få kramper under perimenopausen, den första fasen av klimakteriet. Även om ägglossningen upphört kan kroppen fortsätta genomgå en hormonell cykel. Kontakta din gynekolog om kramperna kvarstår mer än ett år efter att menserna upphört.
Du kan tro att det bara handlar om en lätt mens, men om blödningen varar kortare tid än vanligt kan du vara gravid. Vissa gravida kvinnor får lätta blödningar cirka 10–14 dagar efter befruktningen. Blödningar är inte ovanliga under klimakteriet heller, eftersom hormonella förändringar gör att slidan krymper. I båda fallen bör blödningarna gradvis avta. Gör ett hemtest för graviditet och boka tid hos din läkare oavsett vilket resultat testet visar.
Ignorera inte trötthet som symtom. Progesteronnivåerna stiger under graviditetens första veckor, vilket kan göra dig extremt trött. Lägre blodsockernivåer och ett ökat blodflöde kan också tömma dig på energi under graviditeten. Tröttheten brukar dock minska under andra trimestern. När det gäller hormonernas roll är det tvärtom vid klimakteriet: de sjunkande östrogen- och progesteronnivåerna kan orsaka trötthet. Att vakna av nattliga svettningar försämrar dessutom sömnkvaliteten ytterligare.
Humörsvängningar är vanliga under graviditetens första trimester. Ökad trötthet, huvudvärk och förhöjda hormonnivåer kan göra dig retlig. Känsloläget kan förbättras ett tag efter de första veckorna när kroppen vant sig, men humöret kan sjunka igen under sista trimestern i takt med att förlossningen närmar sig. Kom ihåg att du inte behöver vara gravid bara för att du gråter lättare nuförtiden. Humörsvängningar under klimakteriet beror likaså på fluktuerande hormoner – när östrogen- och progesteronnivåerna stiger och sjunker kan ditt humör göra detsamma. Hur länge klimakteriesymtomen varar varierar från kvinna till kvinna. Tänk också på att andra livsförändringar i medelåldern kan överväldiga en kvinna och bidra till instabilt humör.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online