Bisfenol A, ofta förkortat BPA, är en kemisk byggsten som tillverkas i stora mängder och används för att producera polykarbonatplast samt olika hartser – bland annat tandtätningsmedel och CD- och DVD-skivor. Flera studier, däribland en rapport från det amerikanska National Toxicology Program, pekar på möjliga hälsorisker kopplade till BPA i polykarbonatplast. Debatten om hur farligt ämnet faktiskt är pågår fortfarande, men medan forskningen fortsätter kan du själv välja att satsa på BPA-fria alternativ.
Den första kända syntesen av bisfenol A utfördes 1905 av Thomas Zincke vid universitetet i Marburg i Tyskland. Även om dess fysikaliska egenskaper beskrevs föreslog Zincke inga praktiska användningsområden. Först 1953 tog utvecklingen fart, när Dr. Hermann Schnell hos Bayer i Tyskland och Dr. Dan Fox hos General Electric i USA oberoende av varandra använde BPA som råmaterial för att ta fram polykarbonatplast.
Denna plast är lätt, slitstark, optiskt klar samt tålig mot slag, elektricitet och hög värme – egenskaper som ger den ett brett användningsområde. Den kommersiella produktionen av polykarbonatplast startade 1957 i USA och kom snart att täcka dussintals industriella och konsumentinriktade behov.
BPA i polykarbonatplast återfinns framför allt i livsmedels- och dryckesförpackningar, exempelvis serveringskärl, vattenflaskor, nappflaskor och muggar. Polykarbonatplast används även i leksaker och andra konsumentprodukter som glasögonlinser, mobiltelefoner, elektronik, vitvaror och bilar.
Plaster som inte innehåller bisfenol A är oftast märkta som "BPA-free", en beteckning som vanligtvis står stämplad eller präglad på undersidan av plastflaskor och behållare. Plast märkt med återvinningssiffran 7 är däremot oftast polykarbonat och innehåller därmed BPA.
Enligt Mayo Foundation for Medical Education and Research har viss forskning visat att BPA från plastbehållare kan läcka över i mat eller dryck, vilket gör att BPA-plast betraktas som potentiellt mycket skadlig. National Toxicology Program vid det amerikanska hälsodepartementet har uttryckt "viss oro" över BPA:s möjliga effekter på foster, spädbarn och barn, eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas och är extra känsliga för skador. Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA arbetar aktivt med åtgärder för att minska exponeringen av BPA i livsmedel och drycker genom att hitta alternativ till ämnet i förpackningar.
Även om American Chemistry Council hävdar att BPA inte är farligt för hälsan kan du själv vidta åtgärder för att minimera din exponering. Ett sätt är att använda BPA-fria produkter – och då handlar det inte bara om plast, utan även om de flesta aluminiumburkar och flaskor, som ofta har ett BPA-baserat innerlager.
Om du är osäker på om en plast är BPA-fri eller om en aluminiumbehållare har ett sådant innerlager kan du istället välja glas, porslin eller rostfritt stål. Trots att American Chemistry Council anser att materialet är säkert, avråder National Toxicology Program från att diska polykarbonatplast i diskmaskin med starka rengöringsmedel eller att värma den i mikrovågsugn. Orsaken är att plasten kan brytas ned över tid, vilket möjligen kan leda till att BPA läcker ut i maten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online