Mat är något de flesta älskar – den ger näring, energi och tröst, fungerar som ett kreativt utlopp och är en naturlig samlingspunkt för gemenskap. Men ibland kan en måltid man verkligen njutit av visa sig vara en källa till stort obehag. Livsmedelsburna sjukdomar kan orsaka betydande lidande, från milda magbesvär till allvarliga, livshotande tillstånd. Här går vi igenom fyra vanliga former av matförgiftning, deras symtom och hur du bäst skyddar dig.
Listerios drabbar framför allt gravida kvinnor, spädbarn, äldre och personer med försvagat immunförsvar. Sjukdomen orsakas av bakterien Listeria monocytogenes, som finns i opastöriserad mjölk och produkter gjorda på sådan mjölk, rått kött, kylda charkuterivaror, fiskprodukter och fjäderfä. Bakterien dör vid temperaturer över cirka 46 °C.
Förebyggande åtgärder inkluderar god hygien, att äta kylförvarade livsmedel i tid, undvika opastöriserad mjölk och att genomlaga maten ordentligt. Hos friska, icke-gravida personer ger listerios oftast symtom som huvudvärk, feber och kräkningar. Gravida som insjuknar riskerar infektioner i livmodern eller livmoderhalsen, vilket i sin tur kan leda till missfall eller dödfödsel. Nyfödda som exponerats för bakterien kan snabbt utveckla hjärnhinneinflammation. Dödligheten ligger runt 35 procent, så sök omedelbart vård om du misstänker att du blivit smittad.
Botulism via livsmedel förknippas oftast med hemkonserverad mat, men även industriellt producerade produkter kan i sällsynta fall innehålla bakterien. Grundproblemet är otillräcklig bearbetning av livsmedlet, vilket gör att sporer av Clostridium botulinum, som bildar ett kraftfullt nervgift, överlever. Upphettning av maten till 82 °C i tio minuter förstör giftet.
Livsmedel som oftast kopplas till botulism är konserverade grönsaker, köttprodukter, skaldjur, korv, soppor, oliver, tonfisk, spenat, rökt och saltad fisk, hummer, kyckling och kycklinglever. Redan en mycket liten mängd av det toxinhaltiga livsmedlet räcker för att insjukna.
Symtomen börjar med slöhet, yrsel och svaghet, följt av dubbelseende, talbesvär och sväljsvårigheter. Andra tecken är andningssvårigheter, uppblåst buk och förstoppning. Symtomen brukar uppträda inom 18–36 timmar efter intaget, men kan i vissa fall dröja upp till åtta dagar. Även om botulism via livsmedel är ovanligt är dödligheten hög om patienten inte får rätt behandling i tid.
Bakterien E. coli finns i livsmedel som köttfärs, opastöriserad mjölk, hemgjort torkat kött, opastöriserad cider och juice, spenat, sallad, lufttorkad salami samt obehandlat vatten. Smittan sprids via livsmedelshanterare som bär på bakterien eller genom kontakt med blöjor från smittade barn.
Inom en till fem dagar efter att ha ätit kontaminerad mat börjar symtomen visa sig. En initial icke-blodig diarré övergår i blodig diarré, ofta tillsammans med vätskebrist och kraftiga bukkramper. För små barn utgör E. coli ett särskilt allvarligt hot, eftersom bakterien kan orsaka hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), vilket kan leda till njursvikt och i värsta fall döden. Hos vuxna kan bakterien ge upphov till skador på centrala nervsystemet, stroke och krampanfall.
Förebyggande åtgärder mot E. coli innebär att tvätta grönsaker noggrant, rengöra bänkskivor och redskap som kommit i kontakt med rått kött, genomlaga köttet ordentligt samt hålla tillagat kött separerat från rått kött.
Stafylokockbakterier är mycket vanliga och finns på huden, i näsa och hals samt i finnar, pormaskar och infekterade sår. De kan också spridas via livsmedel, framför allt smörgåsfyllningar, tonfisk, charkuteriprodukter, kyckling, skinka, mejeriprodukter, gräddfyllningar, potatisallad och äggkräm.
Mikroorganismerna trivs i varm mat, där de förökar sig och bildar ett toxin som varken kan kännas igen på lukt eller smak. Sjukdomen bryter ut inom en till åtta timmar efter måltiden. Symtomen är trötthet, kraftig diarré, buksmärtor och kräkningar. Sjukdomen varar sällan längre än två dagar och är sällan livshotande, men den kan vara mycket besvärlig.
För att förebygga stafylokocksmitta gäller det att hålla maten ren för att minska risken för kontaminering, hålla livsmedlen vid minst 60 °C eller under 4 °C under servering samt att direkt ställa in rester i kylskåpet.
De flesta livsmedelsburna sjukdomar kan förebyggas med enkel men konsekvent livsmedelshygien: tvätta händer och redskap, håll isär rått och tillagat, genomlaga kött och upprätthåll rätt temperaturer. Vid kraftiga symtom, blodig diarré, hög feber eller misstanke om allvarlig matförgiftning bör du alltid kontakta vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online