Naturligt förekommande sötvatten är antingen hårt eller mjukt. Båda typerna har sina användningsområden, men endast en av dem är lämpligast som dricksvatten. Här går vi igenom skillnaderna, riskerna och vad experterna säger.
När vatten är hårt – som exempelvis källvatten – innehåller det kalcium, magnesium och andra spårmineraler. Mjukt vatten, som regnvatten, har däremot mycket låga halter av mineraler. Skillnaden uppstår beroende på vilken mark och vilka berggrunder vattnet passerat genom.
Mjukt vatten förekommer naturligt, men i USA framställs det ofta artificiellt med hjälp av vattenavhärdare. Dessa ersätter kalcium och magnesium med natrium (salt). Detta kan bli ett problem för personer som följer en strikt saltfattig diet, eftersom det tillsatta natriumet ökar det dagliga intaget.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns det potentiella hälsorisker förknippade med att dricka mjukt vatten där mineralerna tagits bort. Organisationen pekar på tre huvudsakliga problem:
Ett ytterligare problem med mjukt vatten är dess förmåga att absorbera ämnen som det kommer i kontakt med. Det innebär att det kan ta upp gifter, till exempel bly från gamla vattenledningar eller förvaringsbehållare, vilket gör det extra viktigt att kontrollera rören i hemmet.
Mjukt vatten har klara fördelar när det gäller tvätt och rengöring, eftersom det bildar mindre kalkavlagringar och skummar bättre med tvåla. Som dricksvatten är det dock uppenbart inte det bästa valet. Hårt vatten, med sitt naturliga innehåll av kalcium och magnesium, är generellt sett det hälsosammare alternativet att dricka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online