Bovint somatotropin (BST), ofta kallat bovint tillväxthormon, är ett hormon som påverkar mjölkproduktionen hos mjölkkor. Det är ett naturligt förekommande hormon som bildas i hypofysen hos kor. Forskare har tagit fram metoder för att reproducera hormonet i laboratoriemiljö, vilket gör att mjölkkor kan injiceras med det i syfte att öka mjölkproduktionen. Användningen av BST har omgivits av viss kontrovers och oro, men en stor del av denna kritik saknar faktiskt vetenskaplig grund.
Ursprungligen var den enda källan till bovint tillväxthormon hypofysen från slaktade nötkreatur. Denna metod gav dock endast mycket små mängder hormon. Sedan dess har en process utvecklats som möjliggör massproduktion av hormonet i kvantiteter som tidigare ansetts omöjliga.
Efter att forskare identifierat vilken gen som styr produktionen av bovint tillväxthormon kunde de införa genen i bakterien Escherichia coli (E. coli). Denna metod gjorde det möjligt att producera hormonet i stor skala under kontrollerade laboratorieförhållanden. Den kommersiella varianten benämns ofta rekombinant bovint somatotropin (rBST).
När bovint somatotropin injiceras i kons blodström kan det öka djurets mjölkproduktion avsevärt. Enligt Office of Biotechnology vid Iowa State University antas BST öka blodflödet till kons juver, vilket i sin tur stimulerar mjölbildningen. Kor som behandlas med BST får vanligtvis en ökad daglig mjölkproduktion på cirka 2 till 5 kilo per dag.
För att kroppen ska kunna hålla jämna steg med den ökade produktionen behöver de behandlade korna äta mer. Enligt samma källa ökar de sitt intag av kraftfoder och grovfoder med 10 till 20 procent.
Enligt Office of Biotechnology vid Iowa State University orsakar mycket höga doser av BST ökad dödlighet hos kalvar under embryostadiet. Det innebär att BST bör undvikas under tidig dräktighet. Sådana höga doser överstiger dock vida den rekommenderade dosen och är inte aktuella i normal praktik.
Andra dokumenterade effekter är förlängda kalvningsintervall. Till skillnad från vissa tidigare farhågor orsakar BST däremot inte infektioner i kons juver. Hormonet påverkar inte heller längden av dräktighetstiden, kalvarnas storlek och vikt, kalvarnas överlevnadsgrad eller deras tillväxt.
Enligt Office of Biotechnology vid Iowa State University är "den biologiska aktiviteten hos kommersiellt BST identisk med naturligt BST". Bovint somatotropin som passerar människans matsmältningssystem har ingen effekt på kroppen. Matsmältningssystemet bryter ner BST till aminosyror och peptider, som förblir inaktiva. Dessutom har människans eget tillväxthormon en annan aminosyresammansättning än BST, vilket hindrar hormonet från att binda till eller påverka humana receptorer. Mjölk från BST-behandlade kor är därmed helt säker för mänsklig konsumtion.
BST regleras av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA), som godkände hormonet redan 1993. FDA har inte funnit några belägg för att mjölk från BST-behandlade kor skulle orsaka biverkningar hos konsumenter. Enzymerna i magsäcken bryter effektivt ner allt eventuellt BST i mjölken innan det kan tas upp av kroppen.
Trots detta finns viss kontrovers kvar. Enligt livsmedelssäkerhetsspecialisten Charlotte P. Brennand kommer största delen av kritiken från oro inom mejeriindustrin snarare än från vetenskapliga fynd. Lantbrukare som inte använder BST i sina besättningar fruktar konkurrens från dem som gör det. Samtidigt oroar sig mejerier och mjölkproducenter för att försäljningen kan påverkas negativt om konsumenter, trots studier som visar motsatsen, uppfattar hormonet som skadligt.
Det är också värt att notera att den internationella bilden är delad: medan BST är godkänt i USA, har både Kanada (1999) och EU (2000) valt att förbjuda användningen, främst av djurvälfärdsskäl snarare än av hälsoskäl för konsumenterna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online