Livsmedelstillsatser, däribland färgämnen, finns i en stor del av det vi äter varje dag. För vissa produkter kommer det inte som någon överraskning – köper du godis, läsk eller snacks förväntar du dig knappast hälsokost. Det som däremot kan komma som en överraskning är användningen av färgämnen i livsmedel som många uppfattar som "naturliga". Ett klassiskt exempel är det orangea färgämne som ibland används för att förstärka färgen på apelsiner och göra dem mer tilltalande i butikshyllorna.
Med en så pass utbredd användning är det förståeligt att man börjar fundera över hur säkra livsmedelsfärger egentligen är. Här går vi igenom fakta, olika typer av färgämnen och vad forskningen hittills visat.
Amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) har publicerat en lista på sin webbplats över de färgämnen och andra tillsatser som myndigheten bedömer vara allmänt säkra för mänsklig konsumtion. I Europa motsvaras denna kontroll av EFSA och EU:s regelverk, där alla tillsatser måste ha ett E-nummer och genomgå riskbedömningar innan de får användas.
Det finns två huvudsakliga typer av livsmedelsfärger: artificiella och naturliga. De syntetiska färgämnena måste genomgå omfattande och strikt testning innan de godkänns av myndigheterna. De naturliga färgämnena, som exempelvis utvinns ur växter, mineraler eller insekter, omfattas däremot ofta av ett undantag från denna typ av certifiering – vilket i sig kan upplevas som paradoxalt.
Tester utförda av FDA har indikerat att flera vanligt förekommande färgämnen innehåller små mängder cancerframkallande ämnen. Bland dessa återfinns Red 40, som idag är det mest använda livsmedelsfärgämnet i USA. FDA har emellertid bedömt de testresultat som visat skadliga effekter hos laboratoriedjur som inkonsekventa.
Yellow 5 (tartrazin), en annan artificiell färg, har enligt FDA bevisats kunna utlösa allergiska reaktioner hos personer med aspirinallergi. I EU krävs det sedan länge att produkter som innehåller tartrazin varnar för detta på etiketten.
Yellow 6, ytterligare ett syntetiskt färgämne, har i FDA:s djurförsök kopplats till tumörer i njurar och binjurar hos labbmöss. Myndigheten har trots detta dragit slutsatsen att inga betydande risker föreligger för människor – anmärkningsvärt med tanke på att detta är det tredje mest använda färgämnet i USA.
En studie från 1995 drog slutsatsen att naturliga livsmedelsfärger inte utgör något hot mot människors hälsa. Det bör dock noteras att studien publicerades av branschorganisationen International Association of Color Manufacturers. Det är därför fullt rimligt att ifrågasätta undersökningens objektivitet, då finansieringen kom från själva industrin.
Konsumentorganisationen Center for Science in the Public Interest lämnade in en petition till FDA med begäran om att förbjuda flera färgämnen, efter studier som visade att de kunde ge upphov till betydande beteendeproblem hos barn, bland annat hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Vid tidpunkten för petitionen höll flera av dessa färgämnen redan på att fasas ut i Storbritannien av samma skäl. I EU krävs numera varningstext på produkter som innehåller vissa azofärgämnen, eftersom de misstänks påverka barns aktivitet och uppmärksamhet negativt.
Frågan om livsmedelsfärgers säkerhet är komplicerad och forskningsläget är långt från entydigt. Även om myndigheter som FDA och EFSA godkänt många färgämnen, finns det studier som pekar på potentiella risker – särskilt för känsliga grupper som barn och allergiker. Vill du minimera exponeringen är det enklaste rådet att läsa innehållsförteckningen noggrant och prioritera obearbetade, färgerika råvaror som frukt och grönsaker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online