Flaskvatten klassas som livsmedel och regleras av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA). Kranvatten och grundvatten – som utgör råvaran för mineralvatten – ligger däremot under miljöskyddsmyndigheten (EPA). Eftersom naturligt mineralvatten är flaskvatten omfattas det av både FDA:s och EPA:s regelverk. Bilden kompliceras ytterligare av att varje amerikansk delstat har egna hälsoföreskrifter.
Naturligt mineralvatten är vatten som innehåller mineraler som kalcium, magnesium eller järn. Enligt FDA:s definition måste mineralvatten innehålla minst 250 delar per miljon (ppm) av totalt mineralinnehåll, även kallat lösta fastämnen. Dessutom kräver myndigheten att inga mineraler får tillsättas vattnet efteråt.
Vatten som kommer från en kran eller ett kommunalt vattenverk har behandlats för att avlägsna mineralpartiklar samt oönskade kemikalier och bakterier. Sådant vatten får därför inte marknadsföras som mineralvatten.
Mineralvatten regleras av FDA genom lagen Federal Food, Drug and Cosmetic Act. Flaskningen måste också följa relevanta delar av Code of Federal Regulations under Title 21, som beskriver de goda tillverkningsmetoder som alla producenter av flaskvatten är skyldiga att följa.
Mineralvatten behandlas både som dricksvatten på flaska och som förpackad livsmedelsprodukt. Det innebär att producenterna måste följa FDA:s regler om produktsäkerhet, märkning och obligatoriska fabriksinspektioner. Utöver detta kan mineralvatten även omfattas av delstatliga bestämmelser. Delstaten Oklahoma definierar exempelvis naturligt mineralvatten som "naturligt vatten" och har egna märkningskrav för denna produktkategori.
Om ett mineralvatten ligger över eller under de angivna 250 ppm totalt mineralinnehåll kräver FDA att etiketten tydligt anger detta med texten "low mineral content" (lågt mineralinnehåll) respektive "high mineral content" (högt mineralinnehåll). Även storleken och placeringen av denna information på etiketten styrs av FDA:s krav.
Myndigheten anger vidare att mineralvattnets källa ska vara "tappad från ett eller flera borrhål eller källor, med ursprung i en geologiskt och fysikaliskt skyddad underjordisk vattenkälla". Detta säkerställer att vattnet är naturligt skyddat mot föroreningar redan från början.
Alla vattenflaskare, inklusive de som producerar mineralvatten, omfattas av sin delstats hälsoföreskrifter. Producenter som levererar över delstatsgränserna kan dessutom utsättas för oanmälda inspektioner från både FDA och delstatens hälsoinspektörer.
En form av självreglering sker när mineralvattenproducenter är medlemmar i branschorganisationen International Bottled Water Association (IBWA). Medlemskap innebär att en oanmäld årlig inspektion utförs av en oberoende tredje part på IBWA:s vägnar. Denna kontroll omfattar både IBWA:s egna branschregler och FDA:s föreskrifter.
De internationella standarderna för mineralvatten är i vissa fall strängare än de nationella amerikanska. Miljöorganisationen Natural Resources Defense Council (NRDC) noterar exempelvis att EU:s regler för mineralvatten innehåller gränsvärden för totalt bakterieantal samt ett totalförbud mot parasiter och patogener. Motsvarande krav finns inte i FDA:s regelverk, vilket gör att europeiskt mineralvatten ofta möter hårdare mikrobiologiska krav än amerikanskt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online