
Glukos, en sockerform, är kroppens primära energikälla. Protein är ett byggsten i hud, hår, organ, ben, körtlar och muskler samt finns i alla kroppsvätskor utom galla och urin. Båda ämnena kommer från vår mat, och även om de är livsnödvändiga, är förhöjda nivåer i urinen en varningssignal för allvarliga tillstånd.
Onormalt höga proteinhalter i urinen kallas proteinuri och är ofta ett tecken på kronisk njursjukdom. Om det inte behandlas kan det leda till njurskador och slutligen njursvikt. Högt blodtryck och diabetes är de vanligaste bidragande orsakerna.
Glukos i urinen kan indikera hyperglykemi (högt blodsocker), vilket ofta pekar på diabetes. Enligt American Diabetes Association bidrar hyperglykemi till diabeteskomplikationer. Vid typ 1-diabetes kan brist på insulin orsaka höga värden, medan vid typ 2-diabetes använder kroppen insulinet ineffektivt. Sjukdom, stress eller infektioner kan också höja blodsockret. Obehandlad hyperglykemi riskerar att leda till ketoacidos, diabetisk koma och i värsta fall död.
Njurarna filtrerar blodet, tar bort avfall och överskott av vätska som blir urin. Diabetes och högt blodtryck är de främsta orsakerna till njursjukdom. Högt blodsocker tvingar njurarna att arbeta hårt, vilket med tiden minskar deras funktionsförmåga.
Skummande urin är ett tidigt tecken på proteinuri. När tillståndet fortskrider kan ödem (vätskesvullnad i fötter, händer, ansikte och buk) uppstå. Andra akuta symtom: plötslig ökad törst, frekvent urinering, dålig aptit, svaghet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och upprörd mage.
Regelbunden urinprovning är det enda sättet att upptäcka njurskador tidigt. Personer med diabetes (typ 1 eller 2), hereditet för diabetes/njursjukdom, samt riskgrupper (högt blodtryck, övervikt, äldre, vissa etniska grupper) bör provta urin regelbundet. En hälsosam livsstil med balanserad kost, motion och eventuell medicinering hjälper till att hålla normala protein- och blodsockernivåer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online