1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa
|  | Hälsa och Sjukdom >  | Hälsa | Näring

Vätskeretention i njurarna: Orsaker, dialys och vätskebegränsning

Njurarnas roll i vätskebalansen

Normalfiltrerar njurerna cirka 200 liter vätska per dygn. Cirka 198 liter återgår till kroppen efter avfallsborttagning, medan 2 liter utsöndras som urin. Vid njursvikt misslyckas denna process, och vätska samt avfall ackumuleras, vilket orsakar svullnad, blodtrycksvariationer, benproblem och minskad bildning av röda blodkroppar.

Typer av njursvikt

Kronisk njursvikt utvecklas långsamt. Orsaker: diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom, ärftliga/förvärvade njursjukdomar, urinblåsblockeringar, infektioner.
Akut njursvikt inträffar brått. Orsaker: direkt skada, brännskador, infektion, uttorkning, kirurgi, blodproppar, autoimmuna sjukdomar, graviditetskomplikationer.

Dialys – konstgjord njurfunktion

Hemodialys: Blodet pumpas genom en dialysmaskin som rensar det (3 ggr/vecka på klinik).
Peritonealdialys: En kateter inför dialysvätska i bukfåran som drar ut avfall (dagligen hemma).

Vätskebegränsningar vid dialys

Hemodialyspatienter måste ofta begränsa vätskeintaget mellan sessioner för att undvika andfåddhet, högt blodtryck, hjärtproblem och blodtrycksfall. Peritonealdialyspatienter kan ofta dricka mer då rening sker dagligen. Individuella gränser sätts av läkare.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online