Vetegräs: Nackdelar, risker och vetenskaplig status

Bakgrund

Vetegräs (Triticum aestivum) = omoget gräs, vete-familjen. Många hälsopåståenden (avgiftning, sjukdomsbot) men välutvecklade studier med tillräckligt stora grupper saknas.

Historia

Ann Wigmore (inflyttade från Litauen post WWI) etablerade råmatsrörelsen. Tidig förespråkare för vetegräs, nötter, groddar, morötter – men ej läkare/forskare. Påståenden vunnit anhängare trots brist på bevis.

Näringsinnehåll vs. bevis

Innehåller höga halter: vitamin A, C, K, B-komplex, E, Ca, Mg, Fe, klorofyll, aminosyror (juice, tabletter, kapslar). Men: otillräckligt bevis för effekt mot infektioner, anemi, diabetes, förstoppning, hudsjukdomar, tandförfall, ulcerös kolit, AIDS, cancer. Inga data stödjer att klorofyll ökar syre i kroppen.

Nackdelar & risker

• Förberedelse: Odla vete i vatten ~1 vecka. Fibröst → svårsmält. Risk för skadliga bakterier vid råjuice → infektionsrisk. Egen odling: håll rena förhållanden.
• Smak: Gräsmattig – kan vara ovälsmakande (tabletter/kapslar alternativ).
• Biverkningar: Illamående hos vissa.
• Dosering: Inga etablerade intervall. Generellt säkert i vanliga mängder (ex. ~300 ml juice/tillfälle).