Två spårmineraler med stor betydelse för manlig fertilitet
Zink och selen är mikromineraler – krävs i små mängder, men brist ger allvarliga hälsoproblem. Båda deltar i kritiska cellprocesser (Linus Pauling Inst.), skyddar mot oxidativ skada och är avgöranda för spermatogenes (spermieutveckling).
Spermatogenes – processen
Uppdelning/mognad av spermatogonier → aktiva spermatozoer. Kromosomantal halveras. Under processen är spermier känsliga för oxidativ skada som minskar livskraft.
Antioxidantverkan
- Zink: del av superoxiddismutasa (SOD) – neutraliserar fria radikaler.
- Selen: del av selenoproteiner – hindrar oxidativ nedbrytning av cellmembran.
- Spermier genererar många fria radikaler under utveckling – zink/selen-beroende system neutraliserar dem.
Evidens för förbättrad spermiekvalitet
- Zink: låga nivåer i sperma korrelerar med lågt spermieantal och onormal morfologi (Nutrition Research 2009).
- Selen: 200 µg/dag förbättrade morfologi, motilitet och spontangraviditetsrater hos partnern (Int J Gen Med 2011).
Rekommendationer (Dr. Elson Haas)
- Zink: 15–30 mg/dag (underhåll), upp till 150 mg/dag (behandling av brist).
- Selen: 200–400 µg/dag.
- Vitamin E 400–800 IE förbättrar selens funktion.
- Varning: höga doser selen = giftigt; överskott zink → kopparmalabsorption.
- Alltid rådfråga läkare för individuella doser.
Slutsats
Zink och selen är grundläggande för att skydda spermier mot oxidativ stress och säkerställa normal spermatogenes. Tillskott kan vara effektiva men kräver noggrann dosering och läkaruppföljning.
