Substance Abuse & Conflict Theory

Med tanke på social konfliktteori är substansmissbruk främst ett problem med strukturell ojämlikhet och klasskonflikt. Medan missbruk är vanligen allmänt förekommande i hela samhället hävdar den sociala konfliktteorin att minoriteter lägre klass och andra marginaliserade grupper är mer benägna att oproportionerligt drabbas av negativa konsekvenser som ett resultat av missbruk av substanser.

Medan Användningen av sinnsförändrande ämnen har varit en beständig aktivitet under hela mänsklighetens historia. Termen missbruk brukar användas för att beteckna ett ohälsosamt försvagande och antisocialt beroende av något kemiskt ämne. I allmänhet används det oftast för olagliga eller olagliga droger liksom vissa lagliga men reglerade ämnen som alkohol eller receptbelagda läkemedel. Substansmissbruk betraktas allmänt som personligt och socialt skadligt och brukar anses vara ett straffbart brott av många statliga myndigheter.

Konfliksteori

Konfliktteori avser en grupp sociala teorier de flesta har rötter i Karl Marx verk. Konfliktteori utgör en samhällsmodell där olika grupper eftersträvar sina intressen självständigt eller mot andra gruppers intressen. Dessa grupper konkurrerar om resurser och makt och med tiden kommer vissa grupper att dominera andra. Den sociala ordning som upprättats av dessa dominerande grupper kommer då att undertrycka minoritetsgrupper. Envägs dominerande grupper gör detta genom manipulering av lagen och den rättsliga processen för att stärka status quo.

Drogmissbruk och socioekonomisk situation

Även om narkotikamissbruk är gemensam på alla nivåer i samhället påpekar att marginaliserade grupper i samhället är mer benägna att rikta sig mot missbruk av missbruk än dominerande klass eller grupper. Exempelvis är det allmänt trodde att fattiga samhällen och rasminoriteter lider av ett ökat antal narkotikabruk även om vissa studier har visat att drogmissbruk är lika produktiv i rika övervägande vitt samhällen. Dessutom är det allmänt tänkt att fattiga och minoritets ungdomar är mer benägna att engagera sig i droghandel som ett sätt att övervinna sina ekonomiska problem och känslomässiga känslor och därigenom upprätthålla destruktiva cykler av drogmissbruk och våld.

Läkemedelslagen och verkställighet

Kraft och representation

Konfliktteori illustrerar hur marginaliserade grupper saknar den kraft och representation som krävs för att förbättra sin plats i världen och hur statusen quo arbetar för att bevara och reproducera sig istället för att förändras för att tillgodose jämlikhet. Drogmissbruk är sålunda ett socialt strukturellt problem förvärrat av redan existerande sociala förhållanden. Kritiker av konfliktteori hävdar att strukturell ojämlikhet inte är en ursäkt för att fatta dåliga personliga beslut men de misslyckas med att inse att vad de anser vara oacceptabelt beteende hos medlemmar av marginaliserade grupper ursäkta de ofta med egna medlemmar. Eftersom marginaliserade grupper saknar makt i samhället saknar de också den representation och myndighet som krävs för att förbättra sin situation. För att uppnå detta sjunker de ofta längre in i de plågor som är förknippade med missbruk. Men genom att kämpa för mer representation och erkännande i samhället lyckas vissa samhällen övervinna sin kamp med missbruk av substanser