Det finns många sätt att mäta hjärtfrekvens: radialis (handled), carotis (hals), femoralis (gröna), pedal (fot). Men apikal hjärtfrekvens (apical pulse) – mätt med stetoskop över hjärtspetsen – är det mest exakta icke-invasiva sättet för fullständig hjärtbedömning utan EKG.
Var finns hjärtspetsen (apex cordis)?
- Mitten av bröstet, något till vänster.
- På toppen av hjärtat.
- Lokalisering: 5:e intercostalrummet, midaxillär linje** (eller: lite under vänster bröstvårta, i linje med nyckelbenet/klavikeln).
Hur mäter man?
- Placera stetoskopets membran över hjärtspetsen.
- Lyssna i en hel minut (60 sekunder) – ger rytm, styrka, regelbundenhet, ej bara frekvens.
- Räkna varje "lub-dub" (S1 + S2) = 1 slag.
Vad lyssnar man efter? (Kvalitetsbedömning)
- Frekvens:** Slag per minut.
- Rytm:** Regelbunden? Oregelbunden? (arytmi, extrasystoler, fibrillation).
- Styrka (intensitet):** Normal, svag, kraftig, "gränser" (bounding).
- Jämnhet:** Båda tonerna (S1, S2) lika tydliga?
- Tilläggsljud:** Blåsljud (murmurs), fladder (gallopplydnad S3/S4), perkardialfriktionslyd.
Normal hit i vuxen
"Lub-dub" – S1 (mitralis/tricuspidalis stängs) + S2 (aortapulmonalis stängs). Lika långa, lika starka.
Vanliga avvikelser
- Dysrythmi: Oregelbunden rytm (ofta förmaksflimmer).
- Extrasystoler: Extra slag, paus, "hoppar över".
- Fibrillation: Kaotisk, oregelbunden.
- Murmur: Blåsljud (valvulär sjukdom).
- Gallopplydnad (S3/S4): Hjärtsvikt, hypertrofi.
Vid avvikelse – nästa steg
- Doppler-ekokardiografi / EKG / Holter.
- Blodprov (troponin, BNP, elektrolyter, tyroidea).
- Klinisk bedömning av symptom.
Faktorer som påverkar apikal puls
- Träning (↓ vila-puls)
- Temperatur (feber ↑ puls)
- Hållning (liggande → sittande → stående ↑ puls)
- Blödning / anemi (↑ puls kompensatoriskt)
- Blodtryck (hypertoni / hypotoni)
- Läkemedel (β-blockers ↓, stimulantia ↑, digoxin, kalciumantagonister)
- Känslor / stress (sympatikus ↑)
- Lungtillstånd (KOL, astma – hypoxi ↑ puls)
Varför apikal puls?
- Guldstandard vid: Digitalisbehandling (digoxin) – måste mätas apikalt 1 min före dos.
- Vid arytmier där perifer puls kan vara svag/osäker (pulsdeficit).
- Pediatrik (barn har svårlästa perifera pulser).
- Intensivvård / postoperativt.
Apikal puls ger dig hela bilden – inte bara ett nummer. En färdighet varje vårdpersonal bör behärska.