När du har ett drickproblem ska du gå till Anonyma Alkoholister – rådet är så allmänt utbrett att man lätt tror att det är en välbeprövad vetenskaplig sanning. Men det är det inte. Det kostnadsfria självhjälpsprogrammet med tolv steg till nykterhet, känt som AA, hamnade på plats 38 i en vetenskaplig jämförelse av effektiviteten hos 48 olika behandlingsformer mot alkoholism.
Om du eller någon närstående lider av alkoholism behöver du veta vilka behandlingsformer som fungerar och vilka som inte gör det. I boken Handbook of Alcoholism Treatment Approaches granskar Reid K. Hester och William R. Miller olika behandlingsformer mot alkoholism och sammanfattar forskning som visar vilka som ger resultat. Deras systematiska genomgång fann att de fem mest effektiva behandlingsformerna är korta interventioner, kortvarig motivationsförstärkning, behandling med akamprosat, samhällsförstärkningsmetoden samt självhjälpsmanualer.
Korta och koncisa – korta interventioner fick högst poäng i den vetenskapliga jämförelsen av studier som granskade olika behandlingsformer mot alkoholism. Vårdpersonal och socionomer är de som oftast erbjuder denna typ av insats.
En kort intervention består av en professionell genomgång av en persons dryckesvanor och en bedömning av huruvida vanorna negativt påverkar personens hälsa eller välbefinnande. Resultatet blir ofta en remiss till mer omfattande och löpande behandling. Korta interventioner kan fungera bättre än andra metoder eftersom personer med alkoholism ofta behöver upprepade insatser. Upprepade, snabba bedömningar av vårdpersonal som beaktar personens beredskap och förmåga att förändra sitt beteende kan vara mer effektiva än upprepade vistelser på ett behandlingshem.
Denna behandlingsform utförs vanligtvis av en utbildad terapeut eller psykolog, men går också att lära sig. Metoden, som ibland kallas motiverande samtal eller korta motiverande interventioner, fokuserar på att stärka en persons motivation att förändra sina vanor. Den bygger på personens inre förmåga att förändras, i stället för att utöva yttre press. Samtalsledaren försöker upptäcka personens tvekan inför att fortsätta dricka alkohol och hjälper sedan personen att lösa sin egen ambivalens. Metoden utgår från att direkt övertalning inte är ett effektivt sätt att få någon att sluta dricka.
I stället försöker samtalsledaren, genom ett lugnt och icke-dömmande förhållningssätt, skapa en miljö där personen kan reflektera över sin önskan att förändras. Erfarna praktiker betonar dock att viljan att förändras inte är en medfödd karaktärsdrag – den ses snarare som resultatet av ett effektivt samspel mellan den problematiska drinkaren och en empatisk, reflekterande samtalsledare.
Akamprosat, som godkändes för användning i USA år 2004, verkar på signalsubstanser i hjärnan som kan komma ur balans av långvarigt alkoholbruk. Läkemedlet är dock inte helt frikt från biverkningar – vissa personer drabbas av allergiska reaktioner, oregelbunden hjärtrytm, blodtrycksförändringar, huvudvärk, sömnlöshet eller impotens.
Naltrexon, en annan läkemedelsbaserad behandling mot alkoholism som rankas på sjätte plats bland de mest effektiva metoderna, blockerar opiatreceptorer i hjärnan och minskar därmed suget efter alkohol. En studie från National Institutes of Health, publicerad i Journal of the American Medical Association under titeln Combining Medications and Behavioral Interventions for Alcoholism, fann att naltrexon var lika effektivt som 20 sessioner alkoholrådgivning hos en beteendevetenskaplig specialist.
I samhällsförstärkningsmetoden (Community Reinforcement Approach) engagerar psykologer och terapeuter bekymrade vänner och familjemedlemmar till problemdrinkare. Terapeuten arbetar med klienten för att öka motivationen att sluta dricka, hjälpa klienten att inleda sin nykterhet, analysera personens dryckesvanor, öka positiv förstärkning i vardagen samt lära ut nya strategier för att hantera svåra situationer. Behandlaren samarbetar med klientens vänner och familj för att bygga upp ett stöd och en förstärkning som sträcker sig utanför terapeutens mottagning.
Att ta sig ur problemet på egen hand kanske inte verkar vara den mest troliga lösningen för en person som är kroniskt beroende, men Hesters och Millers systematiska forskning visar att självhjälpsmaterial fungerar bättre än dussintals andra metoder – inklusive regelbundet deltagande vid Anonyma Alkoholisters möten. Metoden kallas formellt biblioterapi, och digital teknik har nu utvidgat denna behandlingsform till att även omfatta interaktiva resurser på nätet.
Hester och Miller rankade behandlingsformerna mot alkoholism utifrån antalet, kvaliteten och resultaten av alla studier de identifierade för var och en av de 48 erkända metoderna. Även om vissa metoder tydligt rankades högre än andra, och några välkända metoder – som AA – inte presterade bättre än impopulära eller icke-godkända alternativ som psykedelisk terapi, uppmanade forskarna ändå till en eklektisk ansats.
De rekommenderar ett välinformerat beslut där man använder det som fungerar i just den enskilda problemdrinkarens liv. De varnar samtidigt problemdrinkare och deras bekymrade närstående för att förbereda sig på en lång kamp mot ett problem som kan skada sociala relationer och allvarligt försämra hälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online