
TV-program kan fungera som intuitiva illustrationer av den dubbla närmande-undvikande-konflikten – ett klassiskt begrepp inom psykologin. Tittarna får följa deltagarnas inre konflikter på nära håll när de tävlar om lockande priser samtidigt som de försöker undvika förödande förluster. Två program i synnerhet – "Deal or No Deal" och "Fear Factor" – skildrar på ett träffsäkert sätt det känslomässiga drama som denna konflikt innebär.
Att åka denna känslomässiga berg- och dalbana tillsammans med programmens deltagare ger tittarna en ökad medvetenhet om hur man kan lösa de dubbla närmande-undvikande-konflikter som utan tvekan förekommer i deras egna liv.
En dubbel närmande-undvikande-konflikt uppstår när du måste välja mellan två alternativ som du både vill ha och fruktar. Varje alternativ innehåller alltså både något attraktivt och något avskräckande.
Tänk dig till exempel en kvinna som vill arbeta sent, men som också har lovat att träffa en väninna på middag. Om hon arbetar sent hinner hon klart sitt projekt (önskvärt), men riskerar sin säkerhet när hon går hem ensam på natten (fruktat). Om hon istället träffar sin väninna får hon njuta av en god middag (önskvärt), men måste samtidigt utstå eviga berättelser om vännens "perfekta" relation (fruktat).
I NBC:s "Deal or No Deal" väljer deltagaren en av 26 oöppnade väskor som innehåller ett okänt belopp mellan 1 cent och 1 miljon dollar. Därefter avslöjar och eliminerar deltagaren beloppen i de återstående väskorna omgång efter omgång.
Efter varje runda erbjuds deltagaren ett visst belopp för sin egen oöppnade väska – och här introduceras den dubbla närmande-undvikande-konflikten. Hon kan behålla det okända beloppet i sin väska (önskvärt), som dock kan visa sig vara så lite som 1 cent (fruktat). Eller så kan hon acceptera erbjudandet, som kan ge mer pengar (önskvärt) – eller mindre (fruktat).
"Fear Factor", även det från NBC, ställer deltagarna ansikte mot ansikte med överväldigande rädslor. Konflikten uppstår när deltagarna ombeds genomföra en stunt som triggar en av deras djupaste farhågor.
Deltagaren kan antingen utstå den intensiva rädslan (fruktat) för att klara stuntet och möjligen vinna en kontant summa (önskvärt) – eller undvika rädslan (önskvärt) genom att ge upp mitt under stuntet och därmed bli eliminerad ur tävlingen (fruktat).
Skulle du äta en död råtta för 50 000 dollar?
Det är ett väl dokumenterat faktum att hjärnan inte kan skilja på om en aktuell upplevelse är verklig eller föreställd – den ger samma känslomässiga respons i båda fallen. Det är därför idrottare använder mental träning med visuella föreställningar för att förbättra sin prestation.
När tittarna ser dubbla närmande-undvikande-konflikter utspela sig i TV-program får de alltså uppleva och mentalt lösa dessa konflikter innan de själva ställs inför dem i verkligheten. På så sätt blir underhållningen oväntat lärorik – ett slags riskfri övning i beslutsfattande under press.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online