Akut ångest är ett psykiatriskt tillstånd som drabbar cirka två procent av befolkningen. Kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att insjukna. Tillståndet kännetecknas av plötslig och överväldigande rädsla som följs av en panikattack, och i efterhand uppstår ofta beteendeförändringar hos den drabbade. Trots att varje fall ser olika ut går akut ångest att diagnostisera och behandla på flera effektiva sätt.
Akut ångest kännetecknas av panikattacker som utlöses av plötslig och intensiv rädsla. Under en panikattack upplever personen en känsla av förlorad kontroll, svettningar, kraftig darrning, snabb andning eller hyperventilation, yrsel, värmevallningar, hjärtklappning och bröstsmärta. Många beskriver känslan som om de skulle få en hjärtinfarkt.
Panikattacker följs ofta av beteendeförändringar. Depression, ilska, emotionell avtrubbning, mardrömmar och flashbacks kan förekomma, och den drabbade blir ofta lätt skrämd. Akut ångest debuterar vanligtvis hos barn och unga vuxna före 24 års ålder, men tillståndet kan drabba människor i alla åldrar.
De exakta orsakerna till akut ångest är okända, men forskare har funnit att tillståndet ofta förekommer tillsammans med paniksyndrom, alkoholberoende eller depression. Det är också vanligt att en person med akut ångest samtidigt har en eller flera fobier, exempelvis social fobi eller dödsångest.
Allergier mot livsmedel, näringsbrist, långvarig stress och kemiska obalanser i kroppen kan också bidra. Personer som har upplevt en traumatisk eller skrämmande händelse löper ökad risk, liksom de som använder hallucinogena droger eller konsumerar stimulantia som kaffe och tobak. Ärftlighet spelar dessutom en roll, eftersom tillståndet visat sig gå i familjer.
Symtomen på akut ångest brukar delas in i fyra grupper: fysiska, mentala, emotionella och perceptuella.
Fysiska symtom innefattar minst fyra av följande: muskelryckningar, darrningar, skakningar, hjärtklappning, hyperventilation, yrsel, nervositet, muskelspänningar, värmevallningar, magbesvär, frossa, kallsvettningar, rastlöshet eller bröstsmärta. Höga nivåer av signalsubstansen noradrenalin ökar puls och andning, vilket kan utlösa själva panikattacken.
Mentala symtom inkluderar känslor av skräck och extrem rädsla, upplevelse av förlorad kontroll, förvirrad inre dialog, förvirring och paranoida tankar.
Emotionella symtom visar sig som beteendeförändringar, exempelvis överdriven gråt, ilska, nedstämdhet, flashbacks och mardrömmar.
Perceptuella symtom upplevs av många drabbade som att tiden verkar gå långsammare eller fortare, tunnelvision eller en stark känsla av att befinna sig i ett drömlikt tillstånd.
Läkare använder olika undersökningar för att avgöra om en patient lider av akut ångest eller någon annan form av ångest. I första hand utesluts fysiska tillstånd som kan ligga bakom symtomen, exempelvis hjärtproblem eller astma, eftersom dessa ger liknande besvär som en panikattack.
Därefter vägs faktorer som antalet och svårighetsgraden av panikattackerna, hur länge beteendeförändringarna varar efter en attack samt hur länge rädslan för återkommande attacker består. När diagnosen är fastställd kan en individanpassad behandlingsplan upprättas.
Behandlingen består av psykoterapi, läkemedel eller en kombination av båda. Kostförändringar kan också rekommenderas, exempelvis att undvika raffinerat socker, vitt mjöl och kolhydratrika livsmedel, så att blodsockret inte svänger kraftigt.
Regelbunden motion är gynnsamt för personer med akut ångest, eftersom de ämnen som frisätts i kroppen under träning hjälper till att stabilisera humöret. Avslappnings- och andningstekniker gör det dessutom möjligt för patienten att själv lugna nervsystemet i stressiga situationer. Med rätt behandling och stöd är det fullt möjligt att få kontroll över sin akuta ångest och leva ett bra liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online