1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

SAPAP3-proteinet: funktion, forskning och kopplingen till tvångssyndrom

SAPAP3 är i sig inte ett protein, utan en gen som producerar ett protein som förekommer i hjärnan hos både människor och andra djur, exempelvis möss och kaniner. Under senare år har forskare intresserat sig alltmer för proteinets betydelse hos människor med tvångssyndrom (OCD). Här går vi igenom vad man vet om proteinets funktion, de viktigaste studierna och vad resultaten kan innebära för framtida behandling.

Funktion

Proteinet klassificeras som ett transport-, bindnings- eller bärarprotein. Dess uppgift är att hjälpa hjärncellerna att kommunicera med varandra. Detta sker i en del av hjärnan som kallas striatum, även kallad remskroppen. Striatum fungerar som ett slags kommunikationsnätverk inom hjärnans grå substans, och kommunikationen sker via signalsubstansen glutamat. En brist på proteinet skulle kunna vara en bidragande orsak till OCD-liknande beteenden hos människor.

Studier

År 2007 genomförde National Institutes of Health (NIH) en studie för att lära sig mer om funktionen hos SAPAP3-genen, som producerar proteinet. Forskarna avlade fram en grupp laboratoriemöss utan genen. Efter ungefär fyra månader uppvisade mössen ångest och tvångsmässiga drag som ofta ses hos människor med tvångssyndrom. Mössena putsade sig själva på ett tvångsmässigt sätt, vilket ledde till kalfläckar i pälsen på huvudet. De visade dessutom tecken på överdriven rädsla i sociala situationer, till exempel när de gick in eller ut på ett olämpligt sätt. När mössen åter fick genen minskade de tvångsmässiga beteendena och besvären markant.

Fynd

Enligt Guoping Feng, doktor i molekylärbiologi, och hans forskargrupp tyder resultaten på att det tvångsmässiga beteendet kan ha sitt ursprung i striatum, som utgör en avgörande koppling mellan hjärnbarken (cortex) och hjärnans emotionella centra. Forskarna undersöker nu hur SAPAP3 fungerar på molekylär nivå och hur kunskapen kan användas i framtiden för att utveckla läkemedel mot tvångssyndrom. År 2009 genomförde Fengs team ytterligare studier med liknande resultat, vilka visade sig vara reversibla med hjälp av läkemedlet fluoxetin.

Slutsatser

Förhöjda nivåer av SAPAP3-protein hos personer som diagnostiserats med tvångssyndrom skulle potentiellt kunna minska deras symtom. Detta öppnar för framtida behandlingsmetoder som bygger på att påverka proteinets aktivitet i hjärnan.

Källor till SAPAP3

En fullständig beskrivning av SAPAP3 finns tillgänglig online, främst riktad mot forskare och vårdpersonal. Antikroppar mot proteinet finns tillgängliga för vidare studier. Dessa härrör från kaniner, och det görs inga påståenden om deras funktion eller om någon behandling av tvångssyndrom.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online