Blyg blåsa (paruresis): orsaker, symtom och behandling

Blyg blåsa, som medicinskt kallas paruresis eller undvikande paruresis, innebär att en person inte kan kissa på offentliga toaletter eller i närheten av andra människor. Tillståndet är vanligare hos pojkar och män, särskilt i situationer där urinal används.

Vad är blyg blåsa?

Blyg blåsa betraktas som en social ångeststörning eller fobi. Den uppkommer ofta genom en kombination av fysiska faktorer och villkorade upplevelser från barndomen, till exempel skamkänslor eller obehagliga toalettupplevelser under uppväxten. Många drabbade beskriver känslan som att musklerna i bäckenet helt enkelt "låser sig" när andra finns i närheten.

Lindriga till måttliga fall

Ett lindrigt fall av paruresis kan ofta lösas praktiskt genom att använda en toalettstol istället för urinal. Vissa personer har dock svårt att kissa så snart någon annan befinner sig på samma offentliga toalett, eller till och med i ett angränsande rum. Detta kan skapa stress och leda till att man planerar sin dag kring toalettbesök hemma.

Svåra fall

I svåra fall av paruresis kan personen inte kissa någon annanstans än hemma. Detta kan allvarligt begränsa det sociala livet – resor, utflykter, arbete och evenemang blir utmanande. Tillståndet kan också orsaka problem i arbetslivet, eftersom långa arbetsdagar utan möjlighet att gå på toaletten blir ohållbara.

Beteendeterapi

Personer med paruresis kan ha stor nytta av beteendeterapi. En terapeut guidar patienten genom gradvis exponering: först i halvprivata situationer och sedan i alltmer offentliga miljöer. Metoden bygger på att nervsystemet med tiden vänjer sig vid att kissa i närvaro av andra, ungefär som vid behandling av andra fobier. Stödgrupper där drabbade tränar tillsammans förekommer också.

Medicinsk behandling

Vid måttliga eller svåra fall kan läkare ordinera ångestdämpande medicin för att lindra symptomen. Personer med mycket svår paruresis kan behöva använda kateter för att tömma blåsan när det inte går att kissa på naturlig väg. Det är alltid klokt att kontakta en läkare om problemet påverkar vardagen, eftersom både psykologiska och fysiska orsaker bör uteslutas.