En panikattack under perimenopausen eller klimakteriet utlöses ofta av hormonella svängningar. Under en panikattack uppstår plötsligt en stark känsla av rädsla. Den drabbade kan börja svettas, känna sig yr, få hjärtklappning samt uppleva nervositet, andningssvårigheter, heta stickande sensationer eller kalla och domnande känslor. Många kvinnor får upplevelsen att något är allvarligt fel med dem, när de i själva verket kan ha symtom som orsakas av klimakteriet.
Många faktorer kan bidra till en panikattack, exempelvis stress, känslomässiga problem eller traumatiska händelser, vilket gör det svårt att fastställa den exakta orsaken till paniksyndrom. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta av panikattacker som män. Eftersom panikattacker hos kvinnor oftast inträffar under graviditet, PMS, klimakteriet och efter klimakteriet har läkare dragit slutsatsen att hormoner vanligtvis ligger bakom.
Panikattacker i samband med klimakteriet börjar vanligtvis under perimenopausen, runt 35 års ålder, när hormonella förändringar i östrogen och progesteron sätter igång. Till skillnad från premenstruellt syndrom kan de hormonella förskjutningarna vara extrema och pågå i månader eller år. Stress i livet, rädsla för förändringar eller svåra tidigare erfarenheter kan påverka hur intensiv en panikattack blir. Vissa kvinnor upplever paniksyndrom för första gången under klimakteriet. Kvinnor som tidigare haft panikattacker kan även drabbas under perimenopausen, klimakteriet och efter klimakteriet.
Om en kvinna ignorerar sina panikattacker kan de ta över hennes liv. När panikattackerna väl har börjat kan de utvecklas till större problem och bli invalidiserande. Det är betydligt effektivare att ta itu med symtomen så snart de visar sig, i stället för att vänta tills de helt gått ur kontroll.
Oavsett om en kvinna befinner sig i klimakteriet eller inte, är ett gemensamt drag hos personer som lider av ångestsyndrom och panikattacker att de andas dubbelt så snabbt som de som inte gör det. De andas snabbare, använder mellangärdet minimalt vid andningen och tar istället hjälp av bröst-, nack- och skuldermusklerna.
Om du upplever dessa symtom bör du kontakta din läkare för att få hjälp med mediciner eller alternativa behandlingar som kan lindra attackerna. Alternativa terapier som yoga, hypnosterapi eller kognitiv beteendeterapi kan hjälpa till att lindra panikattacker i alla livsfaser. Pranayama-andningstekniker inom yoga kan till exempel hjälpa dig att lära dig kontrollera din andning och därigenom upptäcka sätt att andas djupare och mer medvetet, vilket i sin tur lugnar sinnet.
Sätt dig in i vilka symtom som kan uppstå på grund av hormonell obalans. Även om panikattacker inte drabbar alla kvinnor i klimakteriet kan medvetenheten om att de ibland inträffar vara det bästa sättet att hindra dem från att nå ett invalidiserande stadium. Varje gång du känner att en attack är på väg, låt känslorna komma i vetskapen om att du inte är i någon fara – det är dina hormoner som arbetar. Andas djupt och påminn dig själv om att det inte är nödvändigt att frukta de panikartade känslorna. Viktigast av allt: ju tidigare diagnosen ställs, desto lättare blir det att förebygga långvarig ångest.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online