
Ångest är ett psykiskt tillstånd som får en person att känna stark rädsla eller oro, även när de yttre omständigheterna inte motiverar det. Olika faktorer kan ligga bakom den onormala rädslan, och hur länge en ångestattack varar varierar beroende på vad som orsakar den.
Ångestattacker omfattar ett brett spektrum – från intensiva men relativt kortvariga panikattacker till kronisk ångest, återkommande fobier, posttraumatisk stress eller långvarig ångest som leder till tvångsmässigt beteende. Nedan går vi igenom de vanligaste formerna och hur länge de brukar pågå.
En panikattack är en intensiv och plötslig ångestattack med fysiska symtom som bröstsmärta eller hjärtklappning, yrsel, illamående eller en känsla av att inte få luft. Attacken kommer snabbt men brukar också avta av sig själv inom ungefär en halvtimme. Panikattacker kan dock kombineras med andra bekymmer och tenderar att återkomma om de inte behandlas.
Personer som känner sig spända dagligen, även utan någon tydlig orsak, kan diagnosticeras med generaliserat ångestsyndrom (GAD). Denna lågintensiva men ihållande ångest genomsyrar ofta hela livet och orsakar symtom som trötthet och irritabilitet i flera månader, till och med år, utan behandling.
Personer med specifika fobier drabbas av ångest när de konfronteras med en särskild situation – exempelvis rädsla för att flyga, för höjder, folkmängder eller öppna ytor, eller rädsla för ett visst djur eller föremål. Ångesten kan uppstå under den korta tid då situationen måste hanteras, men den kan också pågå mycket längre om personen vet att situationen väntar, till exempel inför en planerad flygresa. Redan tanken på resan höjer ångestnivån i förväg, vilket antingen leder till undvikande eller kulminerar i en full attack när personen ställs inför sin rädsla.
Många människor känner obehag inför sociala sammanhang, och en av de vanligaste rädslorna i befolkningen är att tala inför publik. Personer med denna rädsla försöker ofta undvika den, men om de tvingas genomgå situationen upplever de många av samma symtom som vid en panikattack. Social fobi kan dessutom skapa spänningar i veckor eller månader innan en fruktad händelse äger rum.
Personer med tvångssyndrom har ofta en pågående ångest som grundar sig i tankar på fara för dem själva eller andra. För att hantera ångesten försöker personen kontrollera sitt liv genom upprepade mentala eller fysiska handlingar som tar oproportionerligt mycket tid – exempelvis upprepade böner eller räknande, att kontrollera dörrlås gång på gång eller att tvätta händerna om och om igen. Till skillnad från en panikattack är denna ångest mer konstant och kan pågå obegränsat utan behandling.
Personer som utsätts för allvarliga trauman, exempelvis våld mot sig själva eller andra, kan utveckla en akut stressreaktion som begränsar deras förmåga att fungera i vardagen. När tillståndet varar längre än en månad klassas det ofta som posttraumatisk stress. Den kan vara relativt kortvarig och läka ut på några månader, men utan behandling finns risk att personen utvecklar en långvarig, kronisk ångest som varar i åratal.
Oavsett vilken typ av ångest det gäller är det viktigt att söka professionell hjälp om besvären pågår länge eller påverkar vardagen. Behandling i form av samtalsterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller medicinering kan förkorta förloppet avsevärt och ge en bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online