Flygskräck är ett komplext psykologiskt problem som drabbar miljontals människor världen över. Det är en vanlig ångeststörning som till och med fått sitt eget namn: aerofobi. Rädslan betraktas som irrationell, eftersom risken att omkomma i en flygolycka är extremt liten. Trots det kan den utlösa panikattacker och till och med illamående redan vid tanken på att stiga ombord på ett plan. Lyckligtvis finns flera olika behandlingar mot flygångest som hjälper människor att besegra sin rädsla.
Flygskräck har ofta lite eller inget att göra med de verkliga riskerna vid flygresor, vilka är minimala. Enligt statistik från U.S. Department of Transportation är det 29 gånger säkrare att flyga än att köra bil. Rädslan handlar snarare om själva upplevelsen av att flyga än om faktiska faror.
Rädslan beror ofta på en kombination av olika faktorer, exempelvis höjdrädsla, klaustrofobi, känslan av att tappa kontroll och personlig frihet samt bristande förståelse för hur luftfart fungerar.
De terapier som rekommenderas för personer med flygskräck bygger alla på att ge patienten en bättre förståelse för flygprocessen och luftfartens generellt mycket goda säkerhetsstatistik. Vanliga utlösande faktorer som turbulens, start och landning tas också upp. Behandlingarna inkluderar dessutom stresslindrande tekniker som djupandning, visualisering av en trygg ankomst och andra metoder för att komma till ro.
För dem som inte lyckas hantera sin flygskräck genom självhjälp finns ett flertal professionella alternativ.
Kognitiv beteendeterapi (KBT), ofta i kombination med hypnoterapi, bygger på teorin att något har triggat igång rädslan – kanske en särskilt händig flygning eller medieberättelser om en dödlig flygolycka. Med hjälp av hypnos leds patienten tillbaka till detta ursprungliga ögonblick, så att hen kan lära sig förstå och sedan övervinna källan till sin rädsla.
Virtuell verklighetsterapi kombinerar klassisk exponeringsterapi mot fobier med en datorgenererad simulering av hela flygprocessen. Behandlingen sker i terapeutens mottagning och kompletteras med besök på flygplatsen, där terapeut och patient tillbringar tid ombord på plan – och ibland till och med genomför en gemensam flygning.
Ganska ofta skriver läkare ut mediciner, vanligen lugnande medel eller antidepressiva läkemedel som Xanax eller Valium, att tas före en flygning. Personer med flygångest har också varit kända för att själva medicinera sig före eller under flyget, ibland med hjälp av alkohol. Läkare och psykiatriker ser dock medicinering – oavsett typ – endast som en korttidslösning och inte som ett substitut för terapi.
Stacey L. Chance, som undervisar i en onlinekurs om flygskräck, har tagit fram en omfattande webbkurs och erbjuder även ljudinspelningar och boken "Wings of Desire" för att hjälpa aerofobiker övervinna sina farhågor. Han har sammanställt följande lista med tio tips som självhjälpsguide för deltagare som genomgått kursen:
1. Miljontals människor flyger varje dag. Jag är inte ensam.
2. Att flyga är det säkraste sättet att resa. Jag skulle kunna flyga varje dag i 22 000 år innan något händer.
3. Det är mitt val att flyga. Jag kommer att må bra och få ut det mesta av min tid.
4. Jag litar på den välutbildade och erfarne besättningen. De bryr sig om mig och om sin egen säkerhet.
5. Planet är starkt, stabilt, pålitligt och välskött.
6. Planet trivs bäst i luften. Där är det menat att vara.
7. Luften är ett flöde, som vatten. Planet simmar helt enkelt genom luften.
8. Turbulens kan kännas obekvämt, men det är en normal del av flygningen – precis som ojämna vägar är en del av bilkörning. Det är som att vara i en bil eller båt – det är inte alltid lugnt.
9. Nervösa känslor går snabbt över. Jag har verktygen jag behöver för att hjälpa mig själv.
10. Även om jag känner panik kan det inte skada mig eller få mig att tappa kontrollen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online