Varje år lider omkring 40 miljoner amerikaner av ångestsyndrom, enligt National Institute of Mental Health (NIMH). Trots att effektiva behandlingar finns svarar många patienter inte tillfredsställande på den vård de erbjuds. Forskarna B W Dunlop och J Banja konstaterar i tidskriften Journal of Medical Ethics att 40–70 procent av patienterna upplever lindring av sina symtom, men att endast 20–47 procent blir helt symtomfria. Nya behandlingsalternativ kan därför spela en viktig roll för att minska de ofta förödande konsekvenser som ångestsyndrom medför.
Transkraniell magnetisk stimulering är en metod som använder magnetiska fält för att stimulera hjärnans nervceller. Tidiga resultat visar minskade symtom hos patienter med posttraumatiskt stressyndrom jämfört med behandling utan TMS. Metoden är ännu inte vetenskapligt beprövad, men den bedöms som lovande eftersom den varken kräver kirurgi eller implanterade elektroder och har få biverkningar.
Guidad internetterapi (GIT) utnyttjar internetbaserad kommunikation och övningar för att genomföra kognitiv beteendeterapi online – tekniker där negativa tankar och beteenden identifieras och ersätts med mer konstruktiva. GIT tycks vara lika effektiv som traditionell terapi i ansikte-mot-ansikte vid paniksyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.
Terapi med virtuell verklighet är en form av datorsimulering som ger exponeringsterapi ett nytt grepp. Exponeringsterapi innebär att patienten gradvis utsätts för det föremål eller den situation som väcker ångest, i en kontrollerad miljö. Virtuell verklighet, ofta med hjälmmonterad display och datorbilder som reagerar på kroppens rörelser, har visat sig vara minst lika effektiv som andra exponeringsbehandlingar vid paniksyndrom och specifika fobier. Metoden har särskilda fördelar när direkta exponeringar är kostsamma eller opraktiska, exempelvis vid behandling av soldater som återvänt hem från krig eller vid flygskräck.
Till skillnad från traditionell kognitiv beteendeterapi (KBT) riktar metakognitiv terapi in sig på patientens tankar om ångesten själv i stället för på yttre händelser eller fysiska symtom vid generaliserat ångestsyndrom. I takt med att sjukdomen utvecklas uppstår två typer av negativa uppfattningar om oro, så kallade metakognitioner: dels uppfattningen att oron inte går att kontrollera, dels rädslan för farliga fysiska, psykologiska eller sociala konsekvenser av oron – verkliga eller inbillade. Metakognitiv terapi i kombination med KBT kan lindra symtom och underlätta återhämtning bättre än enbart KBT.
Extinktionsretention syftar i detta sammanhang på hur väl effekterna av varje exponering under exponeringsterapin består över tid. Om extinktionsretentionen kan maximeras kan hela exponeringsterapin förbättras. D-cykloserin, ett ämne som tros främja extinktionsretentionen, har visat sig effektivt vid behandling av tvångssyndrom (OCD) och specifika fobier i kombination med kognitiv beteendeterapi.
Antiepileptikumet Neurontin (gabapentin) har viss dokumenterad effekt vid paniksyndrom och social ångest, men tillverkarens manipulationer av forskningsresultaten har väckt frågetecken kring studierna. Dessutom har den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA utfärdat en varning för Neurontin på grund av en eventuell ökad risk för suicidtankar.
Pregabalin, som marknadsförs under namnet Lyrica, har godkänts av EU:s läkemedelsmyndigheter för behandling av generaliserat ångestsyndrom. Det betraktas dock inte som förstahandsval utan rekommenderas endast till patienter som inte svarar på andra läkemedel.
Betablockeraren pindolol visar god effekt vid behandling av paniksyndrom hos patienter som inte svarat på SSRI-preparat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online