1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Terapi eller medicin mot ångest – vilken behandling passar dig?

Panikattacker, huvudvärk, oro, ängslan och darrningar är alla möjliga symtom vid ångestsyndrom. Både fysiska och emotionella besvär kan ingå i tillståndet. Läkemedelsbehandling är effektiv för att lindra symtomen, medan terapi hjälper till att angripa grundorsaken. I många fall visar sig en kombinerad behandling vara den mest framgångsrika lösningen.

Vad är ångest?

Ångestsyndrom kan variera från lindriga till mycket svåra och orsaka allt från små till betydande begränsningar i vardagen. Varje persons situation är unik, vilket innebär att en behandlingsform kan fungera utmärkt för en person men vara verkningslös för en annan. Symtomen kan vara emotionella, fysiska eller en kombination av båda. Vid svårare fall förekommer ofta både emotionella och fysiska besvär parallellt. Traditionella behandlingsmetoder omfattar terapi och/eller läkemedel, beroende på hur allvarligt tillståndet är.

Olika behandlingsformer

Läkemedel som används mot ångestsyndrom inkluderar bensodiazepiner, antidepressiva medel och betablockare. Till bensodiazepinerna hör bland annat Valium, Xanax, Ativan och Klonopin. Antidepressiva medel som ordineras vid ångest är exempelvis Paxil, Zoloft, Celexa och Prozac, medan Atenolol och Propranolol är vanliga betablockare. Vilket läkemedel som passar bäst beror på personens individuella kemi och hur uttalade symtomen har blivit.

Inom terapin används främst kognitiv terapi och beteendeterapi. Det är viktigt att komma ihåg att medicinering kan ge symtomlindring men inte botar den bakomliggande orsaken. Det är terapin som adresserar roten till ångestbesvären.

Så fungerar medicinsk behandling

Bensodiazepiner är lugnande läkemedel som används mot ångestsymtom, sömnlöshet och vissa krampsjukdomar. De riktar sig specifikt mot signalsubstansen GABA i hjärnan. Genom att öka GABA-utsöndringen skapas en lugnande effekt och symtomen lindras snabbt och effektivt. Nackdelen är att dessa preparat är starkt beroendeframkallande – över tid krävs ofta högre doser för att uppnå samma effekt.

Antidepressiva medel är mindre beroendeframkallande än bensodiazepiner, men det kan dröja fyra till sex veckor innan effekten märks. Dopamin, serotonin och noradrenalin är de signalsubstanser som dessa läkemedel påverkar. En obalans i en eller flera av dem kan ligga bakom ångestsymtom, och antidepressiva medel verkar genom att återställa den kemiska balansen i hjärnan.

Betablockare riktar sig specifikt mot noradrenalin, ett stresshormon, och minskar dess nivåer i kroppen. De är effektiva mot fysiska symtom, exempelvis de som uppstår under en panikattack, men påverkar inte de emotionella besvären.

Psykoterapeutiska metoder

Terapi syftar till att förändra de tankemönster som ligger bakom känslorna av ångest. Under behandlingens gång lär sig individen att bättre hantera sina känslor och styra sina tankar. Kognitiv terapi utgår från att tankemönstren är grunden för det emotionella lidandet. Genom att ersätta destruktiva tankemönster med konstruktiva elimineras källan till de emotionella symtomen.

Beteendeterapi fokuserar istället på hur en persons handlingar påverkar hennes känslotillstånd. Individen uppmuntras att konfrontera sin ångest genom att gradvis utsätta sig för de situationer som väcker rädsla. Med upprepade exponeringar blir personen desensibiliserad för det som tidigare upplevdes som hotfullt. Det är också vanligt att terapeuten kombinerar de kognitiva och beteendebaserade metoderna i arbetet med ångestpatienter.

Kombinerad behandling – ofta bästa vägen

Personer som upplever både fysiska och emotionella symtom får oftast bäst resultat när medicinering och terapi kombineras. De emotionella besvären hänger ofta samman med hur personen ser på sina livsomständigheter, och det är inte ovanligt att även depression spelar in. De fysiska symtomen är däremot mer akuta och påverkar vardagen omedelbart.

En vanlig strategi är att förskriva betablockare eller bensodiazepiner i början av behandlingen och sedan trappa ned dem när de antidepressiva medlen börjar verka. Alternativt kan bensodiazepiner och betablockare ges endast vid behov. Under hela medicineringsperioden ger psykoterapin personen de verktyg som krävs för att hantera sina känslor. I flera fall når individen till slut en punkt där ingen medicinering alls behövs.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online