
Många personer med ångestsyndrom klagar över bröstsmärta eller obehag i bröstet. Smärtan kan komma oväntat när som helst och den som drabbas tror ofta att det rör sig om ett allvarligt fysiskt problem. I de flesta fall visar det sig dock att bröstsmärtan inte är farlig. Det finns dessutom flera behandlingsmetoder som kan lindra besvären.
Bröstsmärta är bara ett av många symtom på ångest – en psykisk ohälsa som påverkar människor både fysiskt och känslomässigt. Uppskattningsvis upplever cirka 80 procent av alla med ångest någon form av bröstbesvär under sjukdomsförloppet.
Ångest kan utlösa panikattacker, där adrenalin frisätts för att sätta kroppen i beredskap inför ett hot – den så kallade "fight-or-flight"-reaktionen. Det är oftast här bröstsmärtan börjar. Smärtan är vanligtvis lokaliserad till bröstväggen och kan vara kortvarig och skarp, eller kännas som ett plötsligt hugg som avbryter andningen. Bröstväggen kan även förbli öm i flera timmar eller dagar efter en panikattack.
Många som upplever bröstsmärta till följd av ångest eller panikattacker tror att de drabbas av en hjärtinfarkt. Ångestens bröstsmärtor varar dock oftast bara några minuter, medan smärtan vid en hjärtinfarkt vanligtvis varar längre än tio minuter. Den som drabbas av en ångestattack söker ofta akut vård, men läkaren hittar då sällan något fysiskt fel.
Det finns ingen enskild förklaring till varför bröstsmärta uppstår i samband med ångest. Möjliga orsaker inkluderar långvarig stress, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), esofagusspasmer samt själva panikattackerna, där muskelspänningar och hyperventilation spelar en stor roll.
När personer med ångest upplever bröstbesvär blir de ofta rädda för en ny attack, vilket skapar en ond cirkel av "smärta–rädsla–smärta". För att hantera ångestsymtom rekommenderar många läkare samtalsterapi hos en psykolog eller psykoterapeut, som kan hjälpa patienten att utveckla strategier för att hantera både ångesten och bröstbesvären. Läkare kan också förskriva ångestdämpande läkemedel, exempelvis sertralin (Zoloft), eskitalopram (Lexapro) eller venlafaxin (Effexor), antingen som kort- eller långtidsbehandling. Regelbunden motion, avslappningsövningar och kostförändringar kan dessutom minska både stressnivåer och frekvensen av panikattacker.
Även om bröstsmärta vid ångest sällan är farligt bör du alltid söka akut vård om du är osäker på orsaken. Kontakta sjukvården omedelbart om smärtan strålar ut i armen, käken eller ryggen, eller om den åtföljs av andnöd, svettningar, illamående, yrsel eller tryck över bröstet. Endast en läkare kan avgöra om symtomen beror på ångest eller på ett allvarligare hjärtproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online