1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Ångestsyndrom: symtom, olika typer och effektiva behandlingsmetoder

Enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health lider omkring 40 miljoner amerikaner – ungefär 18 procent av befolkningen – av ett ångestsyndrom. Det finns flera olika typer av ångeststörningar, men också ett flertal välbeprövade behandlingsmetoder som hjälper människor att lära sig hantera och i många fall helt bli av med sina symtom.

Vad är ångest?

Ångest definieras ofta som en känsla av obehag, oro eller olust som väcks av rädsla för fara eller motgång. Alla människor har vid något tillfälle upplevt ångest inför en specifik situation eller omständighet. Det är dock viktigt att skilja mellan normal ångest – det vill säga oro kopplad till en verklig och rimlig rädsla – och de maladaptiva beteenden som kännetecknar ett ångestsyndrom.

Det allmänna kriteriet för att ett symtom ska diagnostiseras som en störning är att det kontinuerligt stör personens normala fungerande. Ett ångestsyndrom innebär alltså att oron eller olusten utgör ett ständigt hinder i vardagslivet.

Vanliga symtom

Även om det finns många olika typer av ångestsyndrom delar de flesta en gemensam lista över symtom, bland annat:

  • Nervositet och rastlöshet
  • Muskelspänningar
  • Trötthet och energilöshet
  • Hjärtklappning och bultande hjärta
  • Andnöd
  • Svettningar och darrningar
  • Konstant oro och ängslan
  • Sömnlöshet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Hypervigilitet – en onormalt hög vaksamhet mot ljud, synintryck och händelser i omgivningen

Olika typer av ångestsyndrom

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Kännetecknas av långvarig, vag och oförklarlig rädsla som inte är knuten till något särskilt objekt. Rädslorna kan kännas verkliga för den drabbade, men det finns ingen påtaglig fara. Personer med GAD oroar sig ständigt över småsaker som de flesta andra skulle kunna släppa.

Paniksyndrom

Ett panikangrepp är en plötslig våg av ångest som utlöses av stimuli i omgivningen. En person som drabbas av återkommande panikangrepp kan diagnostiserats med paniksyndrom.

Tvångssyndrom (OCD)

Bestaår av oönskade och okontrollerbara tvångstankar som åtföljs av ritualiserade beteenden som syftar till att bli kvitt tankarna. En person med OCD kan exempelvis vara rädd för att insjukna på grund av andras bakterier och därför tvätta händerna gång på gång.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Rädsla eller ångest som kvarstår långt efter att personen har varit inblandad i eller bevittnat en traumatisk händelse. PTSD brukar vanligtvis visa sig sex månader eller senare efter händelsen, och den drabbade är överdrivet rädd för att det traumatiska ska upprepas.

Fobier

Fobier är en specifik form av ångestsyndrom som delas in i tre underkategorier:

  • Specifika fobier: en uttalad, ihållande och irrationell rädsla för ett visst objekt. Vanliga exempel är spindelfobi (rädsla för spindlar) och höjdfobi (rädsla för höjder).
  • Social fobi: rädsla eller skräck för att göra bort sig i kontakt med andra människor och deras reaktioner. En person med social fobi undviker situationer som involverar social interaktion, till exempel att tala inför grupp.
  • Agorafobi: rädsla för att befinna sig i vissa, oftast främmande situationer. Tillståndet förekommer ofta tillsammans med panikångest och utlöses av personens inre känsla av att hamna i en osäker situation. Svår agorafobi kan leda till att personen inte längre lämnar sitt hem.

Behandling av ångestsyndrom

National Institute of Mental Health (NIMH) lyfter fram kognitiv beteendeterapi (KBT) som en mycket effektiv behandlingsform vid ångestsyndrom. KBT hjälper individen att förändra sina tankebanor för att på så sätt uppnå ett annorlunda beteende.

Vid generaliserat ångestsyndrom kan klienten exempelvis lära sig att koppla specifika tankar till sina symtom. Om hen börjar tänka "ingenting kommer att gå bra" och samtidigt får hjärtklappning och svettiga handflator, blir målet att ersätta den negativa tanken med mer positiva och realistiska tankar, vilket lindrar symtomen.

NIMH nämner även läkemedelsbehandling, såsom ångestdämpande eller antidepressiva mediciner. Enligt institutet kan läkemedel inte bota ångestsyndrom, men de kan vara till stor hjälp för att hantera symtomen under tiden klienten genomgår psykoterapi.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online