Det är relativt vanligt att en person med alkoholproblem som försöker sluta dricka eller genomgå abstinens drabbas av autonom hyperaktivitet (AH). Tillståndet kallas ibland även för alkoholutlösta hallucinationer eller delirium tremens. Symtomen kan variera från hallucinationer och hjärtklappning till fobiska tankar, och för den drabbade känns det ofta som ett kraftfullt ångestanfall.
Många tvingas därför söka sig till en avgiftningsklinik, eftersom abstinensen är för smärtsam att hantera på egen hand. Obehandlad AH kan dessutom vara livsfarlig, vilket gör snabb medicinsk vård avgörande. Det finns flera effektiva behandlingsformer – från läkemedelsbehandling och beteendeterapi till vitamintillskott – som oftast kombineras med varandra.
En person med AH drabbas av ett eller flera av följande symtom: hallucinationer, darrningar (tremor), agitation, förhöjt blodtryck och ökad puls. Ytterligare symtom kan vara utvidgade pupiller, förvirring, vanföreställningar och sömnlöshet.
Vid behandling av patienter med AH är det viktigaste att patienten mår bra i en lugn och tyst miljö. Patienterna placeras vanligtvis i ett välbelyst rum för att undvika visuella feltolkningar, vilka ofta uppstår i samband med hallucinationerna. Läkarna arbetar sedan för att förebygga allvarliga komplikationer som krampanfall, varefter fokus ligger på att förhindra långvariga besvär – både från själva läkemedelsbehandlingen och från neurologiska funktionsstörningar.
Krampanfall inträffar hos 25–33 procent av de personer som lider av AH, och dessa brukar komma tidigt i abstinensförloppet – inom 8 till 24 timmar. Tio till 25 procent av de inlagda patienterna upplever även hallucinationer, som oftast är visuella, taktila eller auditiva. Även dessa uppträder vanligen inom de första 24 till 48 timmarna. Delirium tremens är den allvarligaste komplikationen och uppstår senare i abstinensförloppet.
AH behandlas oftast inom ramen för avgiftning med intravenösa doser morfin eller andra lugnande medel såsom diazepam (Valium). Patienter får även glukos, tiamin (vitamin B1) och insulin samt övervakas mycket noga. Vitamintillskott rekommenderas eftersom vitaminbrist är vanligt bland personer med alkoholmissbruk.
En enskild komponent räcker dock inte för att behandla AH – det krävs stödjande insatser i form av samtalsterapi, beteendebehandling, näringsrådgivning och farmakologisk behandling.
De flesta patienter upplever AH i tre till tio dagar. Om tillståndet lämnas obehandlat är dödligheten cirka 20 procent, vilket understryker vikten av professionell vård.
AH kan förebyggas genom att identifiera syndromet i förväg. Ofta är det vänner och familj som först inser att den missbrukande personen inte kan sluta dricka utan svåra besvär. Läkare utför också tester, framför allt på patienter som ska genomgå en operation, om de misstänker ett alkoholproblem. Testerna frågar bland annat hur många drinkar personen konsumerar per dag, för att kunna planera vården och undvika ytterligare komplikationer.
Om du själv eller någon nära dig upplever dessa symtom bör du omedelbart kontakta din läkare eller bege dig till närmaste akutmottagning. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto bättre är prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online