Ångest är en allmän känsla av oro eller obehag som ofta uppstår som reaktion på en stressande eller obehaglig händelse – till exempel att hålla ett tal inför publik för första gången eller att gå på dejt med någon ny. Hur stark ångesten är i ett visst ögonblick varierar från person till person och påverkas i hög grad av bakgrund och temperament. En sak är dock säker: de fysiska symtom som följer med ångest går nästan alltid att lindra och behandla på flera olika sätt, oavsett var de kommer ifrån, hur länge de funnits eller hur starka de är.
Ett utmärkande drag hos ångest är den stora variation av fysiska besvär som drabbade upplever, utöver förstärkta känsloreaktioner som extrem irritabilitet, djup sorg och irrationell ilska. De vanligaste fysiska symtomen inkluderar:
När ångesten stiger till en viss kokpunkt – som ser olika ut för olika människor – kan resultatet bli en fullskalig panikattack. Under dessa episoder av intensiv och till synes ostoppbar oro kan den drabbade uppvisa flera av de ovannämnda symtomen, såsom darrningar och svettning, tillsammans med kvävningskänslor, växelvis hetta och frossa, desorientering, yrsel och hjärtklappning. Även om attackerna känns skrämmande är de inte farliga i sig, men de kan vara starkt begränsande i vardagen om de återkommer ofta.
Samlingsbegreppet ”ångeststörning” syftar på en grupp psykiska sjukdomar som omfattar generaliserat ångestsyndrom (GAD), tvångssyndrom (OCD), paniksyndrom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), social ångest samt en rad olika fobier. Trots att de skiljer sig åt i orsaker och förlopp delar de alla ett gemensamt drag: en extrem och ihållande känsla av oro som svar på verkliga eller inbillade hot. Sådana tillstånd kopplas ofta samman med depression samt missbruk av alkohol och droger, och de kan vara svåra att identifiera förrän de associerade symtomen blivit mycket frekventa och börjar störa det dagliga livet.
Många av de fysiska symtom som personer med ångest upplever beror direkt på den press de står under till följd av de stressande händelser som normalt förekommer i livet. Detta mönster stärker uppfattningen att stress är en avgörande faktor både vid uppkomsten av ångeststörningar och för de symtom som följer med dem. En särskilt tung livshändelse – exempelvis en skilsmässa, arbetslöshet eller förlust av en närstående – kan utlösa en ångeststörning. Samtidigt kan vardagens vanliga bekymmer få en större och mer angelägen betydelse för den som redan lever med ångest, vilket i sin tur förvärrar de fysiska symtomen.
Vilken behandling som passar bäst för fysiska symtom orsakade av ångest beror på individen och på symtomens art. Tillfällig huvudvärk kan exempelvis ofta lindras med ett enkelt receptfritt smärtstillande medel, medan den som lider av återkommande huvudvärk ofta har större nytta av en kombination av smärtlindring och samtalsterapi, som riktar sig mot den underliggande stressen. Detsamma gäller för personer som fått en ångestdiagnos – vanliga behandlingsformer är kognitiv beteendeterapi (KBT), avslappningsövningar, regelbunden motion och i vissa fall läkemedel, ofta i kombination för bästa resultat.
Kontakta vården om de fysiska symtomen börjar påverka din vardag, din sömn eller dina relationer, eller om du misstänker att du har utvecklat en ångeststörning. Ju tidigare du får rätt diagnos och behandling, desto lättare är det att återfå kontrollen över både kropp och sinnesro.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online