Läkemedel vid generaliserat ångestsyndrom – en översikt

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en psykisk störning där patienten upplever diffusa och svårfångade känslor av ångest som inte knyts till någon specifik händelse eller situation. Även om ångesttillstånd kan behandlas med psykoterapi och andra beteendeterapeutiska metoder, drar många patienter stor nytta av läkemedelsbehandling. Vanligt förekommande alternativ inkluderar antidepressiva läkemedel samt preparat som är särskilt utvecklade för att dämpa ångestkänslor.

Vad är generaliserat ångestsyndrom?

Generaliserat ångestsyndrom kännetecknas av långvariga och ihärdiga ångestkänslor som inte riktas mot något särskilt objekt eller någon bestämd handling. Personen oroar sig ofta över vardagliga saker i onödan, och ångesten kan pågå i månader eller år utan tydlig orsak.

Anxiolytika

I vissa fall kan läkare förskriva så kallade anxiolytika vid generaliserat ångestsyndrom. Denna grupp omfattar bland annat bensodiazepiner, vilka verkar lugnande och hjälper till att snabbt lindra akuta ångestbesvär. Eftersom bensodiazepiner kan ge vanebildning används de oftast under kortare perioder och alltid under noggrann medicinsk övervakning.

SSRI-preparat

SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är en typ av antidepressiva läkemedel som ökar nivån av serotonin i hjärnan – en signalsubstans som spelar en central roll för humöret. I högre doser kan SSRI-preparat effektivt lindra ångest och är idag ofta förstahandsval vid behandling av generaliserat ångestsyndrom.

TCA – tricykliska antidepressiva

TCA, även kallade tricykliska antidepressiva, kan också vara effektiva vid behandling av generaliserat ångestsyndrom. De används dock mindre ofta idag, eftersom de tenderar att ha fler biverkningar än nyare läkemedel som SSRI.

MAOI – monoaminoxidashämmare

MAOI, eller monoaminoxidashämmare, är kraftfulla läkemedel som kan användas vid allvarliga fall av depression och ångest som inte svarat på andra behandlingar. Dessa preparat kräver stor försiktighet, eftersom de kan interagera med vissa livsmedel och andra läkemedel, och ordineras därför endast när andra alternativ prövats utan framgång.

Val av läkemedel bör alltid göras tillsammans med en läkare, som kan väga nytta mot risk utifrån patientens individuella symtom, hälsotillstånd och tidigare behandlingserfarenheter.