Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) förknippas ofta med krigsveteraner, och bland denna grupp är tillståndet verkligen utbrett. Men sjukdomen kan i själva verket drabba vem som helst som har genomlevt en traumatisk händelse – till exempel en allvarlig olycka, fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp eller en naturkatastrof.
Som vän eller anhörig kan du ofta känna igen tecknen på detta svåra tillstånd. Nedan beskrivs några vanliga mönster att hålla utkik efter. Tänk dock på att en säker utredning och diagnos alltid bör göras av psykiater eller annan legitimerad personal inom psykisk hälsa.
Ta reda på, eller misstänk, huruvida personen har varit med om något traumatiskt. Det kan handla om mycket personliga och smärtsamma upplevelser, som övergrepp eller misshandel. Kom ihåg att det kan gå månader eller till och med år innan symtomen visar sig.
Observera om personen lider av mardrömmar, flashbacks eller extrem ångest när hen påminns om händelsen. Kroppsliga reaktioner är också vanliga, exempelvis ökad puls eller svettning i situationer som anknyter till traumet.
Håll utkik efter ett bredare spektrum av symtom. Vissa drabbade framstår som starkt känslostyrda eller känslomässigt dysreglerade, vilket innebär att de saknar kontroll över sina känslereaktioner. Det kan yttra sig i plötsliga vredesutbrott.
Förstå att undvikandesymtom kan förekomma. Personen kan ha svårt att minnas händelsen och undviker tankar, platser eller människor som är kopplade till traumet. Tappat intresse för aktiviteter som tidigare upplevdes som meningsfulla, samt en distanserad hållning, är andra vanliga tecken.
Andra drabbade blir tystlåtna eller helt tillbakadragna. Dessa symtom kan likna svår depression. Individen framstår stel och frånvarande – i grunden känslomässigt avtrubbad eller domnad.
Leta efter tecken på hypervigilans eller hyperarousal. Den drabbade lever i rädsla och ständig beredskap och kan helt enkelt inte ”stänga av” den känslan. En krigsveteran kan exempelvis bli rädd för folksamlingar eller hamna i panik om ryggen inte vilar mot en fast yta. Efter att kontinuerligt ha tvingats vara hyperuppmärksam under krigstid blir han permanent övervaken. Öppna ytor kan väcka misstänksamhet, eftersom de får honom att känna sig sårbar. Denna känsla av att ständigt vara på sin vakt eller lättskrämd benämns ibland som hyperarousal – överdriven vaksamhet.
Begripliggör att utlösande faktorer ser olika ut för olika människor. En person som utsatts för våldtäkt eller övergrepp kan reagera annorlunda på sitt trauma än en före detta soldat – men båda fallen klassificeras som PTSD.
Om du misstänker att någon i din närhet lider av PTSD, uppmuntra hen varsamt att ta kontakt med vården. En psykiater eller psykolog kan göra en grundlig bedömning och föreslå behandling, exempelvis traumafokuserad terapi eller medicinering. Med rätt stöd går det att må bättre – ingen behöver bära sitt trauma ensam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online