Enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health lider cirka 40 miljoner amerikaner av ångestsyndrom under ett givet år. För gravida kvinnor medför behandlingen särskilda överväganden. Även om läkemedel kan innebära risker, medför obehandlad ångest också risker – både för mamman och för barnet. Trots att mer forskning behövs, visar decennier av användning hos tusentals kvinnor endast ett fåtal rapporterade fall där ångestmedicinering påverkat fostrets njurutveckling.
Benzodiazepiner (BZD), som diazepam (Valium) och lorazepam (Ativan), är så kallade ångestdämpande läkemedel som förskrivs specifikt för att behandla ångest. Trots att de använts sedan 1960-talet finns det mycket lite evidens för skadliga effekter. Ett enda fall av njuravvikelser hos ett foster, där modern hade tagit benzodiazepinet klorazepat (Tranxene), rapporterades 1980 av läkarna D.A. Patel och A.R. Patel i Journal of the American Medical Association.
Det finns även belägg som kopplar benzodiazepiner till låg födelsevikt, och låg födelsevikt kan i sin tur leda till utvecklingsproblem i njurarna. Flera nyare och mer omfattande forskningsgenomgångar, publicerade exempelvis i tidskriften Pharmacological Review 2004, rapporterar dock inget samband mellan BZD och fostrets njurutveckling. Dessutom fann en studie från Semmelweis-universitetet i Budapest, Ungern, inga tecken på medfödda missbildningar hos spädbarn vars mammor tagit mycket höga doser av diazepam. Sammantaget visar huvuddelen av forskningen alltså inga effekter på fostrets njurutveckling.
SSRI-preparat, ofta kallade antidepressiva, används idag i stor utsträckning även för att behandla ångestsyndrom. En granskning av fallrapporter som Food and Drug Administration (FDA) genomförde 2002 identifierade tre fall av njuravvikelser hos foster till kvinnor som tagit citalopram (Celexa), ett SSRI-preparat som ibland används mot ångest. Inget gemensamt mönster kunde dock ses i fallen, och FDA utfärdade därför ingen varning. Samma forskningsöversikter som granskade BZD:s effekter undersökte även SSRI-preparat och fann inga negativa effekter på fostrets njurutveckling.
Obehandlad ångest kan leda till lägre födelsevikt, möjligen på grund av förändrade kortisolnivåer eller ökat motstånd i livmoderartärerna. Panikattacker under graviditeten kan orsaka syrebrist hos fostret och minska näringstillförseln. Obehandlad ångest och depression, som ofta förekommer samtidigt, kan dessutom leda till sämre mödrahälsovård, svårare anknytning mellan mor och barn samt en möjligtvis ökad risk för hyperaktivitet hos barnet upp till nio års ålder.
För gravida kvinnor med måttlig ångest kan psykoterapi, ofta kallad samtalsterapi, vara ett självklart förstahandsval. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har i synnerhet visat tydlig effekt vid både ångest och depression. Även fysisk aktivitet har visat god effekt mot ångest hos gravida, liksom meditation och yoga.
Benzodiazepiner under tredje trimestern kan medföra risk för sedering, abstinensbesvär och så kallat "floppy baby"-syndrom, där nyfödda blir onormalt slappna. SSRI-preparat har en mindre tydlig dokumentation när det gäller medfödda missbildningar, men verkar inte påverka IQ eller andra neuropsykologiska funktioner hos barnet. Gravida bör alltid diskutera risker och nytta med sin läkare innan de gör ändringar i sin medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online