Barn i förtonårsåldern (cirka 9–12 år) kan uppvisa en rad olika symtom som tyder på ett ångestsyndrom. För föräldrar och närstående är det viktigt att känna igen tecknen i tid, eftersom tidigt stöd kan göra stor skillnad. Här är de vanligaste symtomen:
Ångest kan leda till att barnet oroar sig överdrivet mycket för aktuella eller kommande situationer. Oron är ofta oproportionerlig jämfört med den faktiska risken och kan störa vardagsaktiviteter som skola, lek och sömn.
Ångest visar sig ofta fysiskt. Vanliga kroppsliga symtom är ont i magen, huvudvärk, muskelspänningar samt svårigheter att sova. Besvären återkommer ofta utan någon tydlig medicinsk orsak.
Barnet kan börja undvika situationer eller aktiviteter som väcker obehag, exempelvis sociala sammanhang, fritidsaktiviteter eller skolan. Detta kan i förlängningen leda till isolering och ökad ensamhet.
Ångest kan göra att barnet blir irriterat eller lättretat. Det kan ha svårt att kontrollera sina känslor och reagera kraftigare än vanligt på små frustrationer eller motgångar.
Barn med ångest kan ställa mycket höga krav på sig själva. De kan känna att allt måste bli perfekt och blir starkt stressade eller ledsna när de gör misstag.
Förändringar i rutiner eller nya, okända situationer kan utlösa oro. Barnet kan ha stort behov av trygghet i det välkända och reagera med ångest när något avviker från det normala.
Vissa barn utvecklar separationsångest, vilket innebär en överdriven rädsla för att skiljas från föräldrar eller vårdgivare. De kan vägra gå till skolan eller delta i aktiviteter som kräver att de är borta hemifrån.
Om flera av dessa symtom finns under en längre tid och påverkar barnets vardag negativt är det klokt att kontakta elevhälsan, en barnpsykolog eller vårdcentralen. En tidig insats ger barnet bästa möjliga förutsättningar att må bra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online