Rädslan för att bli avvisad, kritiserad eller lämnad är en av de mest grundläggande mänskliga rädslorna. De flesta känner sig ledsna eller sårade när de blir nekade något, men för vissa människor är känslan överväldigande och kan styra stora delar av livet. När reaktionen blir intensiv och långvarig brukar den kopplas till ett psykologiskt tillstånd som kallas rejection sensitivity dysphoria (RSD) – på svenska ofta beskrivet som avvisningskänslighetsdysfori eller extrem avvisningskänslighet.
En person med RSD upplever ett mycket starkt emotionellt obehag när denne möter verklig eller bara upplevd avvisning, kritik eller misslyckande. Känslan kan likna djup skam, ångest eller sorg och kan uppstå även vid småsaker, exempelvis ett kort svar på ett sms eller en neutral kommentar från kollegan. Det som särskiljer RSD från en normal besvikelse är intensiteten, hur snabbt känslan kommer och hur svårt det är att släppa taget om den.
RSD är inte en officiell diagnos, utan ett begrepp som ofta används för att beskriva ett symptomkomplex. Tillståndet beskrivs framför allt hos personer med ADHD, men stark rädsla för avvisning kan också förekomma vid social ångest, emotionellt instabil personlighetsstörning samt hos personer som har upprepade erfarenheter av förkastelse, mobbning eller instabila relationer tidigt i livet.
Kännetecken kan bland annat vara:
• Att du undviker situationer där du riskerar att bli nekad, till exempel dejter, ansökningar eller nya bekantskaper.
• Att du tolkar neutrala händelser som bevis på att du inte duger.
• Att du antingen drar dig undan eller blir mycket arg och defensiv vid kritik.
• Att du anstränger dig ovanligt hårt för att behaga andra och undvika konflikter.
• Låg självkänsla och negativ självbild som förstärks efter varje upplevd avvisning.
God nyhet är att rädslan för avvisning går att arbeta med. Kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper dig att identifiera negativa tankemönster och testa mer realistiska sätt att tolka andras beteende. Mindfulness och stressreducerande övningar kan dämpa den akuta känslomässiga reaktionen, medan öppen kommunikation i relationer minskar risken för missförstånd. Att successivt utsätta sig för små doser av möjlig avvisning – till exempel att våga fråga eller ta plats – bygger också tolerans över tid.
Sök professionell hjälp om rädslan begränsar ditt liv, dina relationer eller din arbetsförmåga. En legitimerad psykolog eller terapeut kan göra en bedömning, avgöra om ett underliggande tillstånd som ADHD ligger bakom och ta fram en behandlingsplan som passar just dig. Med rätt stöd går det att minska smärtan kring avvisning och återfå tryggheten i kontakten med andra människor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online