Ångest är ett komplext psykiskt hälsotillstånd som kan bero på en mängd olika orsaker. Ofta är det en kombination av flera faktorer som ligger bakom uppkomsten av ökad eller ihållande ångest. Experter är överens om att livserfarenheter – inklusive konflikter och den stress som dessa medför – är vanliga utlösare för ångestsymptom.
Vissa former av ångest är helt enkelt ett normalt och hälsosamt svar på omständigheter. Måttlig oro kring exempelvis ekonomi, karriär eller planering inför framtiden kan vara helt normal – och till och med hjälpsam, eftersom den kan sporra oss att vidta nödvändiga åtgärder. Men när ångesten når höga nivåer eller stör det dagliga livet kan det röra sig om en ångeststörning.
När vi utsätts för en farlig eller hotande situation är ångest ett normalt svar som motiverar oss att skydda oss själva. Rädsla eller larmkänslor som står i oproportion till den faktiska faran är dock troligen ett tecken på en ångeststörning.
Experter tror att ångest orsakas av en kombination av arv, hjärnkemi, miljö och livshändelser. Denna komplexa blandning av variabler gör behandlingen av ångest till en mycket individuell process, som kan innefatta terapi, medicinering, anpassningar av miljön samt minskad exponering för utlösande stressfaktorer.
Interpersonella konflikter är en av de största orsakerna till psykologisk stress. När hjärnan befinner sig under stress utsöndrar den högre nivåer av hormonet kortisol. Studier har visat att onormalt höga kortisolnivåer i hjärnan under en längre tid kan rubba den känsliga kemiska balans som krävs för emotionell och psykisk hälsa. Det är därför rimligt att anta att ihållande konflikter kan vara en av de bidragande faktorerna vid uppkomsten av ångeststörningar.
I en schweizisk studie från 2006 testade forskare förmågan hos försökspersoner att minska den överdrivna utsöndringen av kortisol genom träning i kognitiv beteendebaserad stresshantering. Resultaten visade att deltagare som lärt sig att proaktivt minska stress med inlärda metoder hade lägre kortisolnivåer i hjärnan och en minskad risk för därmed sammanhängande psykiatriska tillstånd, såsom ångest. Studiens slutsats var att dessa metoder kan användas för att förebygga och behandla sådana tillstånd hos många patienter.
Genom att aktivt använda strategier för att minska konfliktnivån i ditt privat- och arbetsliv kan du få en positiv effekt på din emotionella hälsa. Att sträva efter en effektiv kommunikation som dämpar snarare än eskalerar potentiellt spända situationer kan göra stor skillnad. Dessutom kan det vara nödvändigt att göra anpassningar i din omgivning för att minska exponeringen för konfliktframkallande situationer.
En psykolog eller annan psykisk hälsa-professionell kan ge dig konkreta råd om hur du kan minska din exponering för konflikter och den ångest som är förknippad med dem. Att söka professionellt stöd i tid kan förhindra att stress och ångest utvecklas till allvarligare problem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online