De flesta panikattacker uppstår utan förvarning och utan någon yttre orsak, och de utlöser en rad olika psykologiska och fysiologiska symtom. Vanliga symtom är yrsel, svettning, darrningar och hjärtklappning, ofta tillsammans med en överväldigande känsla av skräck.
The American Journal of Psychiatry (2006) rapporterade om ljusterapins läkande effekter vid såväl säsongsbunden som icke säsongsbunden depression. Detta har fått psykiatrisk forskning att nu undersöka om ljusterapi även kan ha gynnsamma effekter vid andra tillstånd, exempelvis ångest, sömnlöshet, muskelsmärta och panikstörning.
National Institutes of Health (NIH) uppskattar att fler än en miljon amerikaner lider av någon form av panikstörning. Enligt forskaren David Barlow är paniksyndrom ett av de vanligaste emotionella besvären och har därmed blivit ett betydande folkhälsoproblem.
För att få diagnosen panikstörning kräver Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) att minst fyra av de typiska symtomen finns – till exempel andnöd, yrsel, hjärtklappning och dödsångest. Dessutom måste oron över risken för nya attacker ha pågått i minst en månad.
Ljusterapi innebär användning av synligt eller färgat ljus för att behandla olika emotionella och fysiska besvär. Enligt forskaren Daniel Kripke beror de terapeutiska effekterna både på ljusets intensitet och på hur länge man exponeras för det. Ljusintensiteten kan variera från mycket hög, som i starkt solljus (10 000 lux), till mycket låg, som ljuset en mulen dag (2 500 lux).
Kripke menar att vår moderna livsstil gör att vi tillbringar allt mindre tid i dagsljus, vilket får negativa konsekvenser för kroppen. Ljusterapi tycks kunna kompensera bristen på solljus, vilket verkar vara avgörande för vår fysiska och emotionella hälsa.
John Downing, en pionjär inom ljusteraforskningen, föreslog att ljusterapi verkar stimulera olika områden i hjärnan som ansvarar för vår emotionella och fysiska hälsa.
Psykiatriker vid Albert Einstein College of Medicine rapporterade att de med framgång behandlat en ung kvinna som led av panikattacker med ljusterapi. Hennes attacker verkade kopplade till vinterdepression (SAD, Seasonal Affective Disorder), ett tillstånd som hänger samman med bristen på solljus under vintermånaderna. Efter behandling med ljusterapi förbättrades hennes tillstånd markant.
Vid allmän användning består ljusterapiutrustningen av en liten låda som kan placeras på ett bord eller skrivbord. Lådan innehåller ett lysrör och en plastskärm som sprider ljuset. För att få behandling sitter du helt enkelt nära lådan med huvudet och kroppen vända mot ljuset. Du kan läsa, skriva eller äta under tiden, eftersom behandlingen varar mellan 15 minuter och två timmar. Sessionerna kan även delas upp efter dina egna behov.
En studie av Alan O. Kogan och Patricia M. Guilford rapporterade mindre biverkningar i samband med ljusterapi, såsom huvudvärk, yrsel och synproblem. Biverkningarna var dock milda och kortvariga.
Kripke varnar ändå för att stirra direkt i ljuset och för att använda apparater med högre effekt än 10 000 lux. Han rekommenderar dessutom en ljuskälla med minimalt ultraviolett ljus för att skydda ögon och hud.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online