Positiv förstärkning kan ta sig många olika uttryck. Ibland handlar det om beröm från en annan person, och ibland räcker det med att helt enkelt få det man vill ha. Forskare har använt både positiv och negativ förstärkning i experiment för att undersöka hur det påverkar en persons prestation vid problemlösning och andra uppgifter. Inte särskilt överraskande visar både människor och djur bättre resultat när de får något gott tillbaka. Precis som hunden som sitter för en godbit, eller barnen som uppför sig i mataffären för att få lite godis, är testpersoner villiga att anstränga sig för att få det de vill ha.
När testpersoner i ett experiment får positiv förstärkning löser de pussel snabbare. Både människor och djur visar en tydlig tendens att arbeta snabbare när de belönas för sina insatser. Studier på barn med inlärningssvårigheter visade samma resultat. Vi arbetar alltså snabbare och mer effektivt när vi får positiv återkoppling för det vi gör.
De flesta testpersoner löser ett pussel snabbare andra gången de försöker, men positiv förstärkning påskyndar problemlösningen avsevärt mer än vad själva erfarenheten av att ha slutfört pusslet en gång tidigare gör.
Testpersoner är mer benägna att upprepa uppgiften att lösa ett pussel när de får positiv förstärkning. Intressant nog behöver de inte ens få belöningen varje gång. Så länge den positiva förstärkningen kommer regelbundet nog, även om den är oregelbunden, fortsätter beteendet. Detta framgår tydligt av problemlösningsexperiment som genomförts vid Northwestern University.
Många experiment om effekterna av positiv förstärkning på problemlösning utförs på unga vuxna och barn. Lärare använder ofta pussel som verktyg för att motivera barn att lära sig och nå sina mål. Att lyckas lösa ett pussel kan i sin tur fungera som positiv förstärkning och stärka barnets självförtroende.
Ett särskilt intressant fynd är att en negativ kommentar till ett barn kan fungera som positiv förstärkning för ett annat barn när elever arbetar med pussel tillsammans. Enligt forskning från Northwestern University presterade barn faktiskt snabbare när de löste ett pussel om det andra barnet fick en negativ kommentar om sitt arbete.
Djur har historiskt sett presterat väl på problemlösningsuppgifter när positiv förstärkning införts. Så kallade problemlådor konstruerades för att frigöra djur i fångenskap när de tryckte på eller trampade på en spak. Alla djur lärde sig i olika takt, men samtliga lärde sig så småningom att koppla den positiva förstärkningen – att slippa ut ur lådan – till handlingen. De lyckades successivt ta sig ut allt snabbare, tills de kunde lämna lådan så fort som möjligt. Dessa experiment utfördes på många olika arter, bland annat apor, katter, möss och höns.
Forskningen ger en tydlig bild: positiv förstärkning är ett kraftfullt verktyg för att öka både motivation och prestation, oavsett om det handlar om människor eller djur. Genom att belöna rätt beteende – med beröm, godbitar eller andra former av uppmuntran – kan vi påverka hur snabbt, effektivt och ofta vi löser problem. Detta gör positiv förstärkning till en värdefull metod inom både pedagogik, djurträning och vardagslivet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online