En personlighet är ett etablerat och unikt sätt att bete sig, bearbeta och tolka information samt känna och reagera på stimuli. Personligheten spelar en stor roll för att definiera vilka vi är, både i våra egna ögon och i andras perspektiv. Forskarna är fortfarande osäkra på om personligheten är en inlärd egenskap eller om den kan ärvas genetiskt – möjligen stämmer båda delarna. Idag har psykologer identifierat fyra grundläggande teorier som försöker förklara hur personligheten formas.
Egenskapsteoretiker menar att personligheten bestäms av ett antal relativt stabila och oföränderliga drag. Vissa forskare tror att det finns tusentals olika drag, medan andra hävdar att de kan reduceras till endast tre: psykotism, neuroticism samt intro- respektive extraversion. En av de mest inflytelserika modellerna, den så kallade "Big 5"-modellen, antyder att fem huvuddrag tillsammans omfattar hela spektrumet av mänskliga personligheter. Dessa fem drag är öppenhet, neuroticism, extraversion, samvetsgrannhet och tillmötesgående. Enligt modellen placerar sig varje individ någonstans inom spektrumet för varje drag.
Den psykoanalytiska teorin utvecklades av Sigmund Freud, som ansåg att personligheten formas av tre samverkande delar av psyket. Enligt Freud drivs Id – det medfödda, instinktiva jaget – av "lustprincipen" och söker omedelbar tillfredsställelse av behov och begär. Jaget (Ego) fungerar enligt "verklighetsprincipen" och balanserar Id:s impulser mot verklighetens krav med hjälp av minnen och rationellt tänkande. Slutligen representerar Över-Jaget (Superego) internaliserade normer, värderingar och ideal som utvecklas under uppväxten. Det är Över-Jaget som formar våra uppfattningar om dygder och moral.
Humanistiska teoretiker utgår från att människan i grunden är god. Personligheten formas enligt dem av vår strävan efter självförverkligande och efter att leva i överensstämmelse med världen omkring oss. Humanister vill därför främja en positiv syn på självbilden. Negativa personlighetsdrag uppstår endast när det uppstår en klyfta mellan självbilden och livserfarenheterna, vilket skapar ångest, stress och låg självkänsla. Humanister tror också att grundläggande mänskliga behov styr personlighetsutvecklingen. Behoven är ordnade i en hierarki där varje nivå måste uppfyllas innan nästa kan nås: fysiologiska behov, trygghet, gemenskap och tillhörighet, erkännande och självuppskattning samt slutligen självförverkligande.
Sociokognitiva teoretiker hävdar att personligheten är en direkt följd av våra personliga erfarenheter och hur vi tolkar dem. Eftersom dessa erfarenheter endast kan upplevas individuellt blir varje persons personlighet helt unik – inga två personer är exakt lika. Centrala begrepp inom teorin är bland annat själveffektivitet, alltså tron på den egna förmågan att lyckas. Julian Rotters teori om "kontrollfokus" (locus of control) menar dessutom att det i hög grad avgör personligheten huruvida en individ fokuserar på yttre händelser eller på sina egna inre processer.
Tillsammans ger dessa fyra teorier olika men kompletterande perspektiv på vad som formar vår personlighet – från medfödda drag och djupa psykiska krafter till självförverkligande och lärande genom erfarenhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online