MedlinePlus, en tjänst från det amerikanska National Library of Medicine, lyfter fram både formella och informella stödsystem som en av de viktigaste faktorerna i hanteringen av stress. Medan en viss mängd stress kan fungera som en positiv drivkraft i livet, påverkar alltför hög stress den dagliga funktionen på ett sätt som skapar både fysisk och känslomässig spänning samt ångest. Rådgivare och terapeuter arbetar med flera beprövade tekniker för stresshantering – både under terapisessioner och i klientens vardag.
Kognitiv psykoterapi är ett rådgivningsförhållningssätt som fokuserar på att ta fram intellektuella strategier för att hantera stressiga situationer. Det första steget är att identifiera vilka negativa tankar och föreställningar som bidrar till stressen. Klienten kan exempelvis uppmanas att föra en dagbok över sina tankar under stressiga situationer, eller att återuppleva en stressande stund tillsammans med terapeuten under en session.
När tankarna har identifierats arbetar rådgivaren tillsammans med klienten för att utveckla strategier som motverkar eller rationaliserar de negativa tankar som förstärker stressreaktioner. Terapeuten kan föreslå problemlösningsmetoder som brainstorming eller att tänka högt. Rollspelsövningar används också ofta, där klienten får öva på sina stresshanteringsstrategier med stöd av rådgivaren. Fokus inom kognitiv terapi ligger på intellektuella – snarare än beteendemässiga – angreppssätt för att hantera stress.
Medan vissa tekniker syftar till att eliminera orsakerna till stress, ger symtomhanteringen klienten beteendestrategier för att hantera stress i stunden då symtomen uppstår. Vanliga stressymtom är huvudvärk, ångestkänslor, andnöd samt kraftiga förändringar i sömn- eller matvanor.
Symtomhanterande metoder riktar sig mot stressens fysiska manifestationer snarare än dess orsak, i hopp om att kontroll över symtomen gör klienten mer trygg och därmed mindre stressad. En rådgivare kan gå igenom flera strategier för olika typer av stressreaktioner. Exempelvis kan terapeuten visa kontrollerade andningstekniker mot ångest eller rekommendera regelbundna massagebehandlingar för att lösa upp muskelspänningar kopplade till stress. Strategier för att upprätthålla regelbundna mat- och sömnvanor uppmuntras också, både för att motverka stressrelaterade beteenden och för att förebygga ohälsosamma vanor som i sin tur kan skapa ytterligare stress.
Ett stresspedagogiskt förhållningssätt erbjuder ett mer helhetsinriktat perspektiv på stresshantering. Klienten får kunskap om sina specifika stressutlösare, reaktioner och hanteringsstrategier. Rådgivaren kan även förklara sambandet mellan yttre stressorer och interna fysiologiska reaktioner som skapar fysiska symtom som ångest eller sjukdomskänsla.
Målet med stressutbildning är att ge klienten förmågan att avgöra vilka delar av stressen som går att påverka och vilka som inte gör det. En rådgivare kan exempelvis förmedla att även om det inte är möjligt att styra en påstridig chefs beteende, så kan klienten styra sin egen reaktion på chefens agerande. Den grundläggande premissen är att ju mer kunskap en klient har om stress, desto tryggare känner sig klienten i stressiga situationer.
Oavsett vilken metod som används är målet detsamma: att ge klienten konkreta verktyg för att minska stressens negativa effekter och återfå kontrollen över sitt vardagliga liv. Genom att kombinera kognitiva strategier, symtomhantering och ökad kunskap om stress kan många uppnå en varaktig förbättring av sitt välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online