
Konstterapi för psykiatriska patienter bygger på den allmänt spridda övertygelsen att alla människor upplever spänningslindring och en viss grad av självrespekt när de skapar något – när de kombinerar fantasi och teknisk skicklighet för att framställa ett konkret verk. Riktlinjerna för vem som gynnas av denna typ av terapi är dock mycket vaga. Följande kommentarer, hämtade från fackgranskade tidskrifter och professionella webbplatser, syftar till att ge en bättre förståelse för hur man bedömer psykiatriska patienter inför konstterapi.
En brittisk studie bland sjuksköterskor inom psykiatrisk vård visade att både personalen och patienterna värdesatte den tid de ägnade åt kreativa aktiviteter, där idéer fick utvecklas på ett kreativt och uttrycksfullt sätt, vilket främjade problemlösning och samarbete. Studien visade dessutom att konstterapi ökade personalens arbetsnöjdhet, minskade antalet tillbud med skador på egendom och till och med reducerade behovet av medicinering.
Genom en sökning i Cochrane Systematic Review (en betaltjänst) kunde två forskare leta efter exempel på konstterapi och dess nytta för personer med schizofreni. Forskarna fann att det helt enkelt inte fanns tillräckligt med underlag för att kunna dra några slutsatser, och de efterfrågade därför fler studier på området.
Barn som har utsatts för övergrepp eller vanvård har ofta svårt att prata om sina rädslor, och därför uppmanar psykiatriska yrkesverksamma dem ofta att rita eller måla. Konstverket används sedan som en ingång till samtalet. Man tror också att den kreativa processen ger barnen självförtroende och trygghet, samt lär dem färdigheter som de behåller genom livet.
Det råder ingen tvekan om att processen att skapa konst länge har accepterats som ett läkande verktyg. Den främjar personlig utveckling och färdighetsträning, riktar fokus bort från en själv och möjliggör även en viss andlig utforskning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online