De amerikanska sjukförsäkringskostnaderna har ökat dramatiskt under decennierna efter 1980, enligt Henry J. Kaiser Family Foundation. Medan utgifterna för sjukvård 1980 uppgick till cirka 253 miljarder dollar hade de 2008 överstigit 2 300 miljarder dollar – en åttadubbling. Denna dramatiska utveckling kan tillskrivas flera samverkande orsaker.
En av de främsta drivkrafterna bakom stigande sjukvårdskostnader är att människor lever längre. Ett längre liv innebär fler sjukdomar och därmed högre kostnader. Äldre patienter har dessutom i allmänhet fler hälsoproblem än yngre.
Minst sju procent av alla sjukvårdskostnader går inte till medicinsk behandling utan till administrativa ändamål som marknadsföring och fakturering, enligt Kaiser Family Foundation. Statligt administrerade program lägger generellt sett mindre av sina budgetar på sådana utgifter än privata försäkringsbolag – Medicare använder exempelvis endast två procent av sin budget till administration.
Kostnaderna för receptbelagda läkemedel steg kraftigt under 2000-talet, med årliga prishöjningar för varumärkesläkemedel, enligt UnitedHealth Group. År 2009 hade den årliga inflationstakten för varumärkesläkemedelspriser överstigit tio procent.
Mer än en tredjedel av alla sjukvårdskostnader läggs på onödiga ingrepp, enligt en studie publicerad av Dartmouth University som citeras av California Health Plans. Detta kan delvis bero på ersättningssystemet inom den hanterade vården, där läkare betalas per ingrepp snarare än efter de resultat patienten uppnår.
Amerikanska läkares löner har stigt snabbare än deras europeiska kollegors, enligt California Health Plans. Medan en genomsnittlig amerikansk läkare tjänar 200 000–300 000 dollar per år tjänar en europeisk läkare endast 60 000–120 000 dollar.
På grund av bland annat längre livslängd ökade kroniska sjukdomar dramatiskt mot slutet av 1900-talet. Enligt California HealthCare Foundation genereras över fyra femtedelar av sjukvårdskostnaderna av drygt en tredjedel av befolkningen – de som lider av kroniska sjukdomar. UnitedHealth Group, med hänvisning till forskning från Emory University, anger dessutom att stigande fetmafrekvenser står för en stor andel av kostnaderna. Man uppskattar att mer än 20 procent av sjukvårdskostnaderna år 2018 kommer att vara direkt kopplade till fetma.
De högre kostnaderna för sjukförsäkringar har gjort försäkringsskydd onåbart för många människor, enligt branschorganisationen California Health Plans. I stället för att få förebyggande vård söker sig många av dessa patienter till sjukhusens akutmottagningar, där behandlingen ofta är betydligt dyrare. Denna kostnad landar i slutänden på skattebetalarna.
Dessa sju faktorer samverkar och förstärker varandra, vilket gör det svårt att bromsa kostnadsökningen med enskilda åtgärder. En kombination av effektivare administration, satsningar på förebyggande vård och reformerade ersättningssystem krävs för att kunna vända trenden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online