Att ett ben blir längre än det andra efter en höftprotesoperation är en känd risk vid denna typ av kirurgi. Om skillnaden blir betydande och beror på fel under ingreppet kan det utgöra grund för att kräva ersättning. För att en sådan process ska lyckas måste dock flera villkor vara uppfyllda.
Den kirurg och det vårdteam som utförde höftoperationen hade en vårdplikt gentemot dig som patient. Plikten innebär att vården ska följa allmänt accepterade medicinska standarder samt utföras med rimlig skicklighet och kunskap.
Vårdplikten anses ha åsidosatts om kirurgen inte levde upp till den standard som kan förväntas av en kompetent kirurg. Ett exempel är ett misstag under ingreppet – till exempel felaktig placering eller vinkelställning av den nya höftleden – vilket kan leda till att ett ben blir längre än det andra.
Det måste finnas ett direkt orsakssamband mellan vårdslösheten och din skada. I det här fallet behöver det alltså fastställas att kirurgens agerande direkt orsakade skillnaden i benlängd.
Du måste ha drabbats av en ersättningsbar skada till följd av skillnaden i benlängd. Sådana skador kan omfatta smärta, lidande, psykiskt besvär, sjukvårdskostnader och nedsatt arbetsförmåga.
Rättsprocesser som rör vårdskador är ofta komplicerade och kräver specialiserad kunskap samt stark bevisning, exempelvis journalhandlingar, expertutlåtanden och vittnesmål från medicinska experter.
Kontakta en jurist med erfarenhet av vårdskademål för att få en bedömning av ditt ärendes styrkor och vilka rättsliga steg som är lämpliga. I Sverige finns dessutom alternativa vägar: de flesta vårdskadeärenden hanteras via Patientförsäkringen LÖF, och du kan även anmäla ärendet till Patientnämnden för utredning och stöd – ofta utan att behöva gå till domstol.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online