En stamcell är en enskild cell som finns i alla levande organismer. Stamceller har den unika förmågan att omvandlas till olika typer av specialiserade celler som behövs för att bygga upp och reparera levande vävnader. Det finns två huvudtyper av stamceller: embryonala stamceller och adulta (vuxna) stamceller. Dessa kan i sin tur delas in i två grupper: odifferentierade celler, som kan utvecklas till vilken typ av vävnad som helst, samt vävnadsspecifika celler, som redan har specialiserat sig för att bilda en viss typ av vävnad.
Människolivet börjar faktiskt med stamceller som delar sig och definierar kroppens olika celltyper. Livet är helt beroende av dessa celler.
Odifferentierade embryonala stamceller finns i levande embryo och återfinns i det tidiga skedet av fosterutvecklingen. Det befruktade ägget delar sig i två celler, sedan fyra, åtta och så vidare tills det finns cirka 150 celler. Vid detta utvecklingsstadium kallas cellgruppen blastocyst. Blastocysten innehåller två typer av celler: trofoblasten och den inre cellmassan. De odifferentierade embryonala stamcellerna finns i den inre cellmassan.
Vävnadsspecifika embryonala stamceller finns i navelblodet hos nyfödda barn. Ett litet antal stamceller kan också påträffas i fostrets vävnader. För att få fram tillräckligt många celler för att de ska vara användbara extraheras cellerna och odlas i laboratorium, där de kan föröka sig. Nyare forskning har dessutom upptäckt stamceller i fostervattnet och i tänder som fortfarande ligger under tandköttet hos nyfödda, men dessa är i dagsläget inte användbara.
Adulta stamceller är endast vävnadsspecifika celler som kroppen använder för att återskapa vissa vävnader eller kroppsdelar. En specifik typ av adult stamcell finns i benmärgen. Dessa celler används för att bilda nya blodceller, blodkärl, ben, brosk och muskler.
Alla stamceller som används för forskning och terapier finns i särskilda laboratorier och forskningsanläggningar världen över. För att få fram det antal stamceller som behövs måste de få föröka sig och multipliceras i laboratorium utan att deras sammansättning förändras. Små mängder stamceller extraheras från källan och placeras i en odlingskopp som är klädd med embryonala hudceller från möss, vilka försörjer stamcellerna med näring. Kulturerna förvaras därefter i specialiserade inkubatorer tills det finns tillräckligt många celler att använda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online