Halsont är ett mycket vanligt besvär hos både barn och vuxna. Det kan bero på virus, bakterieinfektion, nästäppa, influensa, körtelfeber eller reaktioner på medicinska ingrepp som borttagning av halsmandlar eller adenoider. I de flesta fall är halsont självläkande och går över av sig självt, men ibland orsakas besvären av en infektion som kräver behandling av läkare för att undvika allvarligare komplikationer.
Ett vanligt halsont ger milda symtom som strävhet i halsen, obehag eller lätt smärta, och att svälja kan kännas obekvämt. Dessa besvär kan ofta lindras hemma genom att suga på isglass, dricka te med honung, gurgla med saltvatten flera gånger om dagen eller använda en luftfuktare mot torr luft.
Om dessa metoder inte hjälper, om besvären i halsen förvärras eller om du får feber, har du troligen mer än ett vanligt halsont och bör söka hjälp hos en vårdgivare.
Halsfluss orsakas av streptokockbakterier och är vanligast hos barn, även om vuxna också kan drabbas. Smittan sprids mellan människor via saliv eller nässekret – med andra ord finns det risk att bli smittad om en sjuk person hostar eller nyser på dig. Efter smittotillfället visar sig symtomen oftast inom 2 till 5 dagar.
Det börjar ofta med plötslig feber på 38,3 grader eller högre, följt av sväljsvårigheter och svullna lymfkörtlar. Typiskt är även vita beläggningar på baksidan av svalget, som kan bli kraftigt svullet. Halsfluss behandlas enkelt med antibiotika, men det är viktigt att kontakta läkare om du misstänker halsfluss, eftersom obehandlad infektion kan leda till komplikationer som scharlakansfeber eller reumatisk feber. Ett svalgprov bekräftar diagnosen.
Körtelfeber är en virusinfektion som ger halsont, feber och svullna lymfkörtlar, främst i halsen. Den kan skiljas från andra virala halsinfektioner genom att den ofta inleds med extrem trötthet, huvudvärk, allmän sjukdomskänsla och ont i halsen. Orsaken är vanligtvis Epstein-Barr-viruset, men även cytomegalovirus kan ligga bakom.
När sjukdomen fortskrider blir halsontet värre och halsmandlarna täcks av ett vitgult lager. Lymfkörtlarna i nacken blir svullna och ömma. Levern eller mjälten kan svullna, och blodprover visar förhöjt antal vita blodkroppar samt påverkad leverfunktion. Körtelfeber behandlas inte med antibiotika, om inte ett blodprov samtidigt påvisar en streptokockinfektion. Behandlingen består av absolut vila och rikligt med vätska.
Influensa debuterar vanligtvis med hög feber, frossa, värk i hela kroppen, yrsel och energibrist. Inom några dagar tillkommer ofta andningsbesvär som en torr, irriterande hosta. Hostan och andra andningssymtom kan bestå i veckor efter att själva sjukdomen lagt sig.
Vid svåra fall eller hos personer med ökad risk för komplikationer kan antivirala läkemedel ordineras. I övrigt behandlas influensa med vila, vätska och receptfria läkemedel som lindrar symtomen.
Viral faryngit är en inflammation i svalget, som sitter längst bak i halsen mellan halsmandlarna och struphuvudet. Den orsakas oftast av ett virus, men kan även bero på grupp A-streptokocker, corynebakterier, arkanobakterier, Neisseria gonorrhoeae eller Chlamydia pneumoniae.
Huvudsymtomet är ont i halsen, ofta tillsammans med feber, huvudvärk och svullna lymfkörtlar i nacken. Behandlingen består av vila, vätska, luftfuktare eller ånginhalering samt receptfria smärtstillande läkemedel. Kontakta vården om du får andningssvårigheter eller om halsontet inte går över inom några dagar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online