Fasta har visat sig ha både positiva och negativa effekter vid epilepsi, beroende på individen och vilken typ av epilepsi personen lider av. Medan vissa studier pekar på potentiella fördelar, finns det också betydande risker att ta hänsyn till.
Flera studier har visat att fasta kan minska frekvensen av anfall hos personer med epilepsi. Detta tros bero på att fasta kan sänka nivåerna av vissa signalsubstanser, såsom glutamat, som spelar en roll i utvecklingen av anfall.
Fasta kan även bidra till bättre kontroll över anfallen. En möjlig förklaring är att fasta minskar inflammation i hjärnan, vilket i sin tur kan minska benägenheten för anfall.
BDNF (brain-derived neurotrophic factor) är ett protein som är viktigt för nervcellernas tillväxt och överlevnad. Forskning visar att fasta kan öka nivåerna av BDNF i hjärnan, vilket kan hjälpa till att skydda nervcellerna från skador samt förbättra den kognitiva funktionen hos personer med epilepsi.
Fasta har kopplats till en minskad risk för plötslig oväntad död vid epilepsi (SUDEP). Detta tros delvis bero på att fasta kan minska risken för hjärtproblem, som är en av de främsta orsakerna till SUDEP.
I vissa fall kan fasta istället öka svårighetsgraden av anfall. Detta kan bero på att fasta leder till vätskebrist och elektrolytrubbningar, vilket i sig kan utlösa anfall.
Status epilepticus är ett allvarligt medicinskt akutläge som uppstår när ett anfall pågår i mer än fem minuter utan att avbrytas. Fasta kan öka risken för detta tillstånd hos personer med epilepsi.
Fasta kan dessutom förvärra andra hälsotillstånd som personen kan lida av, exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller njursjukdom.
Sammantaget kan fasta ha både positiva och negativa effekter vid epilepsi. Innan du överväger att fasta är det därför avgörande att rådfråga din läkare. Tillsammans kan ni väga riskerna mot fördelarna och ta fram en plan som är säker och anpassad efter just din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online