
Meditation är konsten att nå ett djupare medvetandetillstånd, bortom den vardagliga tankevärlden. Den ingår som en beståndsdel i nästan alla världsreligioner, men praktiseras också utanför religiösa traditioner. Olika meditationsdiscipliner främjar olika andliga mål och använder olika tekniker för att uppnå dem.
Meditationens historia kan spåras långt tillbaka i tiden. Det är omöjligt att veta exakt när människan först upptäckte meditation, men dess praktik har dokumenterats i tusentals år.
Det äldsta belägget finns i hinduiska skrifter, tantrorna, som nedtecknades för 5 000 år sedan, enligt boken Hatha Yoga: Its Context, Theory and Practice av Mikel Burley. Siddhartha Buddha studerade meditation tillsammans med andra heliga män för cirka 2 000 år sedan och spred dess praktik över stora delar av Asien.
Sedan dess har meditation spridits över hela världen och blivit en accepterad praktik såväl i öster som i väster.
Enligt Swami Nirliptananda, en munk född i Guyana, leder meditation oss från lidandets värld till en värld av glädje. Den stillar sinnet och hjälper oss att finna frid inom oss själva. Meditation kan användas för att främja läkning, uppnå ett högre medvetandetillstånd, minska stress, stärka fokus, utveckla självkännedom eller som en del av religiös och rituell utövning.
Det finns många former av meditation, och samtliga är effektiva för stressreduktion. Mindfulness-meditation uppmuntrar utövaren att behålla ett öppet fokus. Vid koncentrationsmeditation riktar utövaren istället uppmärksamheten mot ett specifikt objekt, något som ofta används i religiös och andlig praktik.
Inom hinduismen finns flera typer av meditation, bland annat i Vedanta, Raja Yoga, Surat Shabd Yoga, Japa Yoga, Bhakti Yoga och Hatha Yoga. Yoga är mer än bara meditation, men alla dessa yogiformer inkluderar någon form av meditativ praktik.
Meditation är också central i buddhistisk filosofi. Shamatha och Vipassana anses vara de två meditationstyper som krävs för att uppnå upplysning.
Inom islam betyder Tadabbur reflektion över universum och utgör en viktig form av meditation. Sufisk meditation är en annan islamsk inriktning, även om inte alla grupper har accepterat den.
New Age-meditation blev populärt under 1960- och 1970-talen genom hippiekulturens motkulturrörelse. Teknikerna att tömma sinnet och befria det från medvetna tankar definierar denna metod, som förenar österländska och västerländska influenser. Inom New Age-traditionen finns dessutom många underformer av meditation.
Meditationens viktigaste kännetecken är medveten andning. Medveten reglering av andningen är en förutsättning för djupa meditationstillstånd och fungerar samtidigt som en kraftfull avslappningsteknik. Man brukar säga att meditation har uppnåtts när kroppen är helt avslappnad och hjärnvågorna når theta-tillståndet – medvetandetillståndet mellan vakenhet och sömn.
Meditation ger sinnesfrid, lycka och en större självkännedom. Regelbundna utövare kan dessutom få en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar och stroke, eftersom meditation kan reducera stress och ångest. Ökad koncentrationsförmåga, större kreativitet, inre frid och förbättrade sociala relationer är ytterligare fördelar som regelbunden meditationspraktik kan bidra med.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online