Carotisstenos – förträngning av a. carotis interna på grund av ateroskleros – medför en stroke-risk som eskaleras med graden av förträngning. Prognos beror på stenoses allvarlighet, symptomstatus, plackmorfologi och kontroll av vaskulära riskfaktorer.
Stroke-risk efter stenosekategori
Mild stenose (<50% förträngning)
- Årlig stroke-risk: ~1–2% (ipsilateral)
- Majoriteten asymptomatiska
- Hantering: Aggressiv medicinsk terapi – statiner, trombocyggregregeringshämmande, blodtryckskontroll, rökavvänjning, diabeteshantering
- Revaskularisering (CEA/CAS) inte indikerad
Moderata stenose (50–69%)
- Årlig stroke-risk: ~2–3% (asymptomatisk); högre om symptomatisk
- Symptomatiska patienter (TIA/stroke senaste 6 mån): Nytta av revaskularisering
- Asymptomatisk: Medicinsk terapi först; CEA/CAS övervägs om kirurgisk risk låg, förväntad livslängd >5 år, och plackegenskaper högrisk
- CREST-2 och ECST-2 studier informerar modern asymptomatisk hantering
Svår stenose (≥70%)
- Årlig stroke-risk: ~10–12% utan intervention (asymptomatisk); högre om symptomatisk
- Symptomatisk: Brådskande revaskularisering (inom 2 veckor efter TIA/stroke) starkt rekommenderad
- Asymptomatisk: CEA/CAS rekommenderas för lämpliga kandidater (perioperativ stroke/död risk <3%, förväntad livslängd >5 år)
- Nära-ocklusion (strängtecken) bär distinkt riskprofil
Progressionsfaktorer
- Acceleratorer: Rökning, okontrollerad hypertoni, diabetes, högt LDL, metabolt syndrom
- Retardatorer: Högintensiv statiner, rökavvänjning, BT <130/80, glykemisk kontroll, mediteransk kost
- Progressionshastighet: ~1–2% absolut ökning per år i genomsnitt; mycket variabel
Multifaktoriell riskbedömning
Nuvarande riktlinjer (AHA/ASA, ESC, SVS) betonar integrerade riskpoäng som inkorporerar:
- Ålder, kön, symptomstatus och tidpunkt
- Stenoses grad och mätmetod (NASCET vs. ECST)
- Plackegenskaper (ulceration, blödning, lipiddrik kärna på MRI/CT)
- Kontralateral ocklusion, Willis cirkel fullständighet
- Komorbiditet (KHK, PAOD, njursvikt, förmaksflimmer)
Viktig slutsats
Tidig upptäckt via duplexultraljud hos riskpatienter, kombinerat med intensiv medicinsk hantering och selektiv revaskularisering, minskar stroke-risk avsevärt. Delat beslutsfattande med patientpreferenser, kirurgisk expertis och anatomi är avgörande.
