Pankreascancer drabbar bukspottkörtelns vävnader och sprider sig ofta snabbt. Prognosen är tyvärr sällan god, även när sjukdomen upptäcks tidigt. Enligt amerikanska National Cancer Institute registrerades 42 470 nya fall och 35 240 dödsfall enbart under år 2009.
Bukspottkörteln är ett stort organ som ligger horisontellt bakom magsäcken. Den utsöndrar enzymer som hjälper till att smälta maten samt hormoner som reglerar blodsockernivåerna. Pankreascancer är svår att upptäcka i tidiga skeden, vilket förklarar varför så många fall slutar dödligt. Symtomen visar sig ofta först i ett avancerat stadium, när operation inte längre är möjlig.
Pankreascancer orsakas av genetiska mutationer i organets celler. Mutationerna gör att cellerna växer okontrollerat och lever mycket längre än normala celler. Dessa celler kan bilda en tumör. Läkarna använder celltypen för att avgöra vilken behandling som passar bäst. Om cancern bildas i bukspottkörtelns gångar kallas den adenokarcinom – den vanligaste formen av pankreascancer. Cancer som uppstår i de hormonproducerande cellerna kallas endokrin cancer och är mycket sällsynt.
Du kanske inte får några symtom alls förrän sjukdomen redan har gått in i ett avancerat stadium. När cancern väljer ger sig till känna kan du drabbas av gulsot (gulaktig ton i hud och ögonvitor), viktnedgång, aptitlöshet, smärta i övre delen av buken och depression.
Risken att insjukna i pankreascancer är större om du är överviktig eller lider av fetma, om du själv haft pankreascancer eller pankreatit, om någon i din familj haft sjukdomen, eller om du röker. Risken ökar också om du har släktingar med genetiska syndrom som Lynch syndrom eller Peutz-Jeghers syndrom. Ålder spelar in, eftersom de flesta som diagnosticeras är i 70- eller 80-årsåldern, och mörkhyade personer löper något högre risk.
Flera undersökningar kan hjälpa läkare att ställa diagnosen pankreascancer. Ett ultraljud avbildar bukspottkörteln med hjälp av högfrekventa ljudvågor. En datortomografi (CT) skapar detaljerade röntgenbilder av organen, och magnetresonanstomografi (MR) använder radiovågor och ett kraftfullt magnetfält för att visa bukspottkörteln.
Läkaren kan också använda kontrastmedel för att synliggöra gallgångarna. Denna undersökning kallas ERCP (endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi). En slang förs ner genom svalget, genom magsäcken och in i tunntarmen, vilket gör att läkaren kan se gångarna. Under ingreppet kan läkaren dessutom ta ett prov på celler eller vävnad. På motsvarande sätt kan ett vävnadsprov tas vid en endoskopisk ultraljudsundersökning (EUS), där ultraljud används för att avbilda bukspottkörteln inifrån buken.
Läkaren kan även utföra en biopsi, vilket innebär att ett vävnadsprov tas från organet för mikroskopisk undersökning. En tunn nål förs in i bukspottkörteln för att samla upp cellprov.
Behandlingsplanen för pankreascancer varierar beroende på cancertyp och stadium, din ålder, ditt allmänna hälsotillstånd och dina egna önskemål. Målet är att bli av med cancern, om det är möjligt. Om det inte är realistiskt är förhoppningen att hindra cancern från att sprida sig eller orsaka ytterligare skada. I avancerade fall fokuserar vården ofta på att lindra smärta och andra symtom.
Kirurgi kan bara erbjudas i ett litet antal fall, eftersom många tumörer inte kan avlägsnas helt när de redan spridit sig till lymfkörtlar, andra organ eller blodkärl. Om cancern sitter i bukspottkörtelns huvud kan detta avlägsnas – det kallas Whipple-operation. Då avlägsnas även en del av tunntarmen, gallgången och gallblåsan. Kirurgi kan också göras på organets kropp och svans, vilket kallas distal pankreatektomi; ibland tas även mjälten bort.
Strålbehandling kan förstöra cancerceller med hjälp av högenergetiska strålar och kombineras ofta med kemoterapi. Kemoterapin dödar cancercellerna med läkemedel som antingen tas via munnen eller ges intravenöst genom dropp.
Pankreascancer kan ge flera komplikationer. Du kan uppleva smärta när den växande tumören trycker mot nerver i buken; smärtstillande mediciner kan ge viss lindring. Gulsot, det vill säga gul färgning av hud och ögonvitor, är en annan vanlig komplikation, ofta tillsammans med mörk avföring och mycket gul urin. För att lindra gulsoten kan läkaren placera en stent i gallgången, så att gallen får en fri passage på vägen från levern till tarmen. En stent i tunntarmen kan på liknande sätt lindra en annan komplikation, nämligen tarmobstruktion. Viktnedgång är också vanligt, både på grund av kräkningar och illamående orsakade av behandlingarna och för att kroppen har svårt att ta upp näring från maten. Tyvärr leder pankreascancer i de flesta fall till döden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online